Det blev inget gladiatorerna för mig. Typiskt att produktionen läggs ner det året jag kör världens satsningen bara för att kvala ??? Men det är absolut ingen resa som har gjorts i onödan, tvärtom. Det har varit livsförändringar deluxe! Jag har lärt mig att på cardio och sallad kommer jag inte att nå dit jag vill. Tyngdlyftning är P O W E R för mig och undrar vem jag har blivit när till och med Instagram tipsar om olika klipp på lyft baserat på mina sökningar. Sånt här imponeras jag av, Lofsans röv som kan lyfta 100 kg: Här kommer några av mina mål i träningen: -Fortsätta att utvecklas Det gick fort att gå från kass till okej, från okej till bra och från bra till stark. Det är nu det är segt, det är nu jag måste mata. Jag är stark i förhållande till min vikt och det jag lyfter men nu tar det tid att ens kunna öka lyften med ett kilo. Det är i perioder frustrerande och långtråkigt men jag kämpar på för att hålla motivationen vid liv. Vips så ökar man! -Bli mer gymnastisk Min bål strular lite fortfarande. Den har blivit extremt mycket bättre från när jag började men för att bli mer gymnastisk så måste jag fortsätta att stärka min bål. 10 chins är målet. -Öka i muskler Mina små, taniga armar? En dag ska jag ha riktiga guns men det är svårt att öka i volym när man har långa och smala muskler vilket jag har men tids nog kommer jag att öka i volym. -Springa lopp I vår vill jag köra tough viking tillsammans med Hugo. Kötta igenom alla hinder och springa tillsammans. I publiken ska våra döttrar stå tillsammans med familj och heja in oss i mål. Det är en stark målbild som jag har för våren/sommaren. -Bibehålla styrkan Jag känner en sån enorm stolthet över mig själv, faktiskt! Under de senaste året känns det som att jag har blivit starkare som människa. Mitt pannben har prövats och det känns som en enorm frihet att lyckas via fysisk (och psykisk) prestation. Det känns som att jag lyckas med det jag tar mig an, jag behöver inte bli bäst men jag vill alltid fullfölja och slutföra. Egentligen inte bara med träningen utan allt jag tar mig an. -Förmedla Våra döttrar vet inget annat än att de har två hälsomedvetna föräldrar som inkluderar och introducerar till rörelseglädje. Jag har egentligen ingen sport med mig från när jag var liten men upplever ofta i vänner som har det att idrotten gjort dom gott. I lagsport får man lära sig att samarbeta, man får uppleva disciplin och samtliga upplever jag som målinriktade i t.ex. deras arbeten. Detta ser jag som fördelar och något jag gärna ser att tjejerna får ta del av, sen får man som förälder aldrig gå för långt. Mina intressen kanske inte blir deras, men jag hoppas att vi kommer att kunna dela någon form av friluftsliv även när dom blir stora. Vi har stugan i Sälen som blir klar snart så förhoppningsvis blir det skidåkning varje år framöver. -Min allra första träningsresa Det här är inget mål men en punkt som passade in på inlägget. Under 2019 åker jag på min allra första träningsresa. Det är såklart med mitt gäng på WÖRKOUT och Pischa och Kalle (min pt) som arrangerar resan. Kan ni gissa vart den bär av? Tiiiiiiilll: COSTA RICA !!!! En vecka full av sånt som gör mig lycklig och som får mig att må bra. Flera pass om dagen, variation i pass, lyfta tungt, löpning, surfning, gemenskap, glädje, värme och vänskap. Som jag längtar efter den här veckan men det är som sagt nästa år. Har varit påväg på flera andra träningsresor men har alltid bangat i sista sekund. ”Barnen är för små” har jag tänkt men nu så! ! Har ni varit iväg på roliga träningsresor? =) Santa Teresa i Costa Rica, någon som varit där? -Det som motiverar mig inför varje träningspass är viljan att utvecklas. Att bli starkare och snabbare. Det övergripande målet är att må bra och leva länge. Förenkla livets sysslor så som gå i trappor, springa efter barnen, kunna hantera stress i perioder, bära matkassar eller andra tunga föremål. Vad har du för mål med träningen?
