Överraskade mig själv denna lördagsmorgon med att springa milen! Dock var det inte helt självvalt utan resultatet av att jag irrade bort mig lite under rundan. Här i Sölvesborg kan jag inte vägarna och hamnade vid återvändsgränder, igentäpt bokskog, bryggor osv. Och det var nog tur, för just milen är psykiskt svår för mig! 0-5 km: Nemas problemas 5-8 km: Psykiskt påfrestande där jag måste anpassa mitt tempo för att hålla löpningen hela distansen 8-10 km: Vidrig, hemsk och dränerande Milen var länge målet med min löpning. Jag minns fortfarande första gången jag nådde mitt löparmål, det var lycka i den renaste formen. Och idag blev det milen utan en tanke om det- det känns kul. Vad har du för mål i löpningen? Sprang i min regnjacka från Gina Löpning är för mig den optimala sommarträningen. Den snor minst tid från den gemensamma semestertiden och den är enkel. Det behövs egentligen bara ett par löparskor. -Den här sommaren har jag sprungit utan något i öronen Tycker det känns fridfullt att springa utan musik och utan någonting i fickorna. Jag känner mig fri genom att springa och höra naturen och min egna andning. Löpning är också sjukt effektiv för den inre rastlösheten. Fysisk ansträngning gör mig lugn och just löpning passar mig väldigt bra. Med tre kg knott i magen var jag SÅ redo med frukost i tältet efter morgonens löpning! Livsnjutare
