En het potatis i bloggvärlden är det här med kommentarer. Kommentarer är för det mesta trevligt och något man VILL ha, det visar ju att det jag skriver engagerar och att ni vill kommunicera tillbaka. Det är värdefullt! Men det kommer ju kommentarer av olika slag, vissa positiva, vissa neutrala, vissa negativa. Vissa är negativa men konstruktiva, andra går inte att förklä som konstruktiva utan är oresonligt kritiska, några få är rent hatfulla. Dom kommer i alla möjliga former helt enkelt! För ganska längesen hade jag ett helt fritt kommentarsfält där allt publicerades utan att behöva vänta på godkännande. Jag tänkte att ju mer kommentarer desto bättre för engagemanget och jag kan ha högt i tak! Sen upptäckte jag att jag inte kunde ha så högt i tak med tanke på barnen. Så jag ändrade till att ha moderering, alltså att jag måste godkänna kommentarer innan dom syns, men släppte igenom i princip allt utom rena elaka kommentarer om mina barn. I övrigt lät jag negativa synas lika mycket som positiva. Men vid någon tidpunkt tröttnade jag på att släppa igenom så mycket negativitet eller att ha sjuttioelva kommentarer som alla påpekar samma sak så idag är det faktiskt en hel del kommentarer som åker i papperskorgen istället för att publiceras här. Jag läste ett inlägg hos UnderbaraClara om att ingen vill höra en influencer gnälla. Det var ett intressant inlägg tycker jag och förstår tankegångarna i att det kan kännas skruttigt att av influencers att fokusera på negativiteten istället för all feedback hen får. Men samtidigt tänker jag också att ja visst- "En populär influencer får mer beröm, snälla ord och pepp under en dag än de flesta får på en hel månad! En influencer skördar otroliga mängder bekräftelse på det hen skapar och gör." (saxat från Claras inlägg) men om man ska väga och mäta på det sättet så så får nog samma influencer också mer pekpinnar, gliringar, konstruktiv kritik, oresonlig kritik och rent hat under en annan dag än vad dom flesta får på en hel månad. För egen del så vet jag med mig att jag lyfter olika kommentarer i egna inlägg men det är sällan det rör sig om att jag vill lyfta det som i "den här kommentaren var jättedum, skriv snälla grejer till mig och säg gärna att hen som kommenterade var dum!" utan dom kommentarerna får mig ofta att tänka vidare och så vill jag ta upp det som ett inlägg för att tänka vidare kring något fenomen eller saker som rör livspusslet eller liknande. Att jag lyfter en kommentar som inte är positiv och fnurlar vidare på ämnet betyder inte att jag blivit jättekränkt, sårad, är upprörd, kräver att bli klappad medhårs eller liknande utan är ibland en tacksam inspo-boost då det blir ett konkret ämne att prata om. Men som sagt, mycket hamnar i papperskorgen också. Clara skriver att "Är det någon skit jag inte orkar i kommentarsfältet nu för tiden – då raderar jag den. Men det förtjänar inte ett eget inlägg. Och ni förtjänar mer av mig." vilket jag också håller med om men då blir konsekvensen i många fall att dom kommentatorerna fortsätter kommentera men lägger till att "det här kommer du väl inte godkänna/varför godkänner du inte mina kommentarer/du vågar inte släppa fram mina kommentarer" i en evig förbannelse. Det går snabbt att se dom återkommande namnen/ip-adresserna och jag blir faktiskt så himla trött på det där. Det enkla svaret på varför jag inte godkänner kommentarerna? Jag har ingen lust! Det är som sagt inte bara hat jag raderar idag utan kan också vara kommentarer som tjatar om samma ämne som jag skrivit att "det är det sista jag skriver om detta" om. Eller när kommentaren är onödigt hård mot en tredje part. Eller när fem personer vill kommentera ett stavfel. Ja ni fattar. När jag bara känner att "näe, jag pallarente" så blir det raka vägen till papperskorgen. Oavsett om du kommer skriva 3 kommentarer till på samma inlägg med "varför godkänner du inte min kommentar" - ditt tjat kommer inte göra någon skillnad. Jag väljer att inte lägga fokus och energi på den bajsmackan helt enkelt! Sen lägger vissa till att dom skrev minsann inget elakt men jag tänker att ni kanske ändå känner någonstans att om ni kommenterat om en specifik fråga 13 gånger (ja man kan söka på ip-numren i kommentarerna) så är det osannolikt att den 14 gången kommer bli godkänd och besvaras... och jag vet ju hur dina tongångar låtit i dom tidigare kommentarerna. Jag behöver ju faktiskt inte ens ha en anledning utan får godkänna eller neka vilka kommentarer jag vill. Det här är ju inte någon slags public service som ska vara opartisk utan det är väldigt partiskt forum - det är ju bara JAG som sitter bakom tangenterna och gör allt innehåll här. Jag kommer inte alltid uttrycka mig på sånt sätt som passar alla, jag kommer göra saker som irriterar vissa och som alla människor gör jag ibland klantiga grejer eller saker som jag inte tänkt igenom ordentligt. Jag slår inte bort all kritik jag får men för den sakens skull behöver jag ju inte redogöra för allt eller låta allt synas, det gör inte att jag sticker huvudet i sanden. Sist men inte minst håller jag med Clara om att "Alla yrken har en baksida. Det här har ovanligt få!". Det är något att påminna sig om dom dagar då negativiteten tar överhanden. Jag är tacksam över att jag har det här forumet och att ni finns här och vill följa min tillvaro - det ska ni veta!
