I vanlig ordning snurrar det tusen tankar i mitt huvud denna grå tisdag. -Det svåraste En av mina vänner har varit vegan i ca en vecka. Hon var vegetarian innan och omställningen har gått bra. Jag själv är nog en Stockholms vegetarian. Äter mest fisk och fågel och sällan rött kött. Jag gillar inte blodiga köttbitar men kan äta färs. Tänkte på vad som hade blivit svårt om jag hade blivit vegan. Ett liv utan varken ost och ägg hade nog blivit allra svårast! Du som är vegan, vad kan du sakna? -Lejonmamma? En ny tid är kommen. Min bästis skapar i detta nu egna bästisar. Eftermiddagarna vill nu helst spenderas med nya kompisar i klassen, och idag hänger Molly med en kompis i klassen. Det fick mig att fundera. Vi känner av föräldrar och försöker bilda oss en uppfattning. Vi vill också investera i relationerna till kompisars föräldrar för tänker att det är klokt att vi har bra dialog sen när dom blir tonåringar och börjar ränna ute om kvällarna. Men just nu, i början av en relation är vi främlingar för varandra och det är inte riktigt så att man kan kräva ut ett polisregister innan man okej:ar att ens barn hänger med en kompis hem? När det handlar om mina barn kommer jag alltid vara på min vakt för att jag vill deras bästa. Men vi tar denna nya successivt, jag vill ändå känna av nya kompisars föräldrar. Är det larvigt misstänksamt från min sida eller normala reflektioner? Vad kände du när dina barn ville börja följa med nya -Årets julvärd Blir Marianne Mörck! För mig är hon Birgitta i "Bonusfamiljen" men känns ändå folkkär. För mig kommer alltid Arne Waise vara "herr jul". Visste du att under 2018 satt över 3,8 miljoner bänkade framför SVT för att se Kalle Anka? -Veckans lärdom Under helgen lyssnade jag på Peg och Penny Parneviks podd där dom kommenterade Lojsans och Hannalicious poddavsnitt om bomben kring Victoria Secret. Jag visste inte att Peg lidit utav ätstörningar. Att hon, tack vare den mediala uppmärksamheten i ”Parneviks värld” fick dumma kommentarer som fick henne att skada sig själv. Vetskapen om att det kan gå så långt gör ont. Dels för profiler, men också vetskapen om att det profiler förmedlar kan skada följaren. Det är lika hemskt åt båda håll. & det fick mig att tänka till om mitt egna sätt att förmedla. Man har alltid ett ansvar om hur man kommunicerar/säger. Oavsett om det är på sociala medier eller i det verkliga livet. Det är inte dumt att tänka till en gång extra innan man yttrar sig. Peg och Penny träffade mig där dom berättade hur triggad man kan bli utav skeva ideal. Fick mig en extrapåminnelse om hur viktigt det är att tänka till en gång extra gällande all kommunikation för att INTE skada någon annan. Tack för er upplysning och er ärlighet!
