Idag gjorde vi en rolig övning i skolan. Vi fick ett rutat papper där vi två och två skulle rita äpplen. Vi fick inte prata och vi skulle rita varannan gång (ca 20 äpplen). Den första raden var ganska lik, lite olika former på äpplen. Sen började det hända grejer-vi fick vara kreativa. Äppelmos, äppelskivor, en apple telefon, äpplen som satt på ett svärd, äppelträd osv. Det symboliserade konsten att vara kreativ. Och visst är det så att man borde vara lika öppen för fantasi som barnen faktiskt är? Vuxna kan komma på en idé, sen finns det kanske inte medel att förverkliga sina idéer. Inom varje yrke och även i ens privatliv borde man testa äppelmodellen. För att utvecklas, för att bli ett med att tänka utanför boxen. Med enkla medel kan man faktiskt utöka sin kreativitet! Jag har ofta tänkt på att just sociala medier är som en domstol. Det är enkelt att kritisera och man glömmer bort att vara källkritisk. Som avsändare har man ett ansvar men det har mottagaren också. När jag publicerar innehåll kan det ibland gå lite för snabbt, jag får inte alltid fram min poäng. Men jag ser det alltid som att jag skickar ett brev och då måste det även finnas med en adress. Att arbeta inom sociala medier handlar mycket om att analysera men det är också viktigt att man alltid utgår från ”människa till människa”. Många frågar mig vad jag är komfortabel att skriva om. Vad jag kommunicerar om. När jag fick missfall var det en sådan gång där jag bara skrev utan att tänka på skillnaden mellan privat och personlig. Och än idag får jag mail och kommentarer med ”tack för att du delade med dig”. Tyvärr är det så vanligt och en av fem får någon gång missfall. En lycklig Paula efter rutinultraljudet med Leonore Om jag är centrat i mitt innehåll så sträcker jag mig oftast ut i den allra närmsta cirkeln runt om mig. Jag är bekväm med att kommunicera om obekväma saker. Tänket bakom det jag kommunicerar är så basic! Vad berör mig, vilka är mina rädslor, hur känner jag? För vi är likasinnade många utav oss. Och därför är det oerhört viktigt för mig, att i mitt yrke just anamma min fantasi och min kreativitet. Jag uppskattar när ni i er tur ger mig feedback för jag gör allt i min makt för att ta upp det väsentliga. Ni som följt mig länge vet vid det här laget vilka som är mina hjärtefrågor. Jag brinner för jämlikhet inom ett förhållande, konsten att vara en närvarande människa men jag upptäckte efter graviditeterna att många också blev provocerade av min träning. I grunden var jag nischad under kategorin ”föräldrablogg”. Men man förändras och då försöker jag förändra innehållet åt samma håll. Det glädjer ändå mig att folk blev provocerade av just träningen efter graviditeten. Det visar på att vi inte vill ha det perfekt, att det är okej att vara mänsklig. Företaget Dove var bland dom första som bytte ut supermodellerna i reklamen till vanliga kvinnor år 2004. De första reaktionerna för 10 år sedan var ”usch”. Och idag är det vi efterfrågar. Det är en enorm skillnad i vårt synsätt som är värt att reflektera över. Vi tänker rätt, vi tänker mänskligt. Vi tänker ”människa till människa”. Det har också slagit mig hur mycket psykologi som ligger bakom sociala medier. Bland annat vilken makt som vanan har. Just nu läser jag marknadsföring och pr men blir otroligt sugen på att komplettera mina studier med psykologi- för att få ännu bättre förståelse. En sak i taget dock. Idag är jag tacksam för små medel som kan få min egen kreativitet att utvecklas. Jag har mycket att lära av mina egna barn som fortfarande som har en fantasi utöver dess like. Heja barnen! Heja fantasin!
