Den här veckans stora rysning i nyhetsrapporteringen har varit den om att en känd politiker har haft en relation med och bott tillsammans med en dömd pedofil. En pedofil som fram tills i januari I ÅR spenderat 6 år i fängelse för 22 (!!!) fall av grov våldtäkt mot barn. Usch usch usch jag finner inga ord för hur avskyvärt jag tycker det brottet är. Först var det försiktigt formulerat så man fick känslan av att politikern precis fått veta om pedofilens bakgrund och att det fått honom i sån chock att han blivit sjukskriven. Nästan så man tycker synd om honom som blivit förd bakom ljuset och lurad av en vidrig person. Men så kryper det fram att han vetat länge. Enligt en del ”från start” men om inte annat så sen i september när han hade ett möte med Kriminalvården om pedofilen och att politikern då var negativ till mötet för att han kunde hamna i register som kunde skada honom längre fram. Den där lilla sympatin man först kände vid första rapporteringen om att det måste vara hemskt för honom att få reda på försvann som i en blinkning. Alltså ursäkta mig men skadeproblemet borde inte ligga i kontakten med myndigheter här utan att leva tillsammans med, och försöka sopa under mattan, en dömd pedofil! När han har barn själv i samma ålder som de utsatta barnen. Jag kan verkligen inte förstå hur man INTE bara lägger benen på ryggen och säger tack men nej tack när det kommer fram att någon man träffar har suttit i fängelse för att ha begått grova övergrepp på barn. BARN! Om jag och Hugo skulle separera och jag längre fram träffar en ny man som jag inleder en relation med och det sådär en kväll när vi druckit ett glas vin och ätit ost kommer fram att han suttit i fängelse skulle jag givetvis vilja veta varför. Om han då skulle säga att han våldtagit barn skulle jag inte direkt lugnt fortsätta dricka mitt vin och sen bjuda in honom till att bo med mig och barnen… Det är inte ofta man kan säga att man är säker på hur man skulle reagera i olika situationer men här känner jag mig hundra procent säker på att dörren till den personen skulle slå igen med bestämdhet. Och bara tanken på att mina barn skulle bli utsatta för något... nej då hade jag nog blivit den som sitter i fängelse sen för den personen skulle jag mörda. Men hur skulle jag agera om jag idag fick veta att någon i vår närhet, en familjevän eller släkting, var en dömd pedofil som begått grova våldtäkter? En person man har en god relation till och umgås ofta med. Nej det känns nästan omöjligt att ens föreställa sig. Det skulle vara oförlåtligt och inte något som går att ha överseende med. Både av rädsla och omsorg för mina egna barn men också av rent äckel och förakt. Det finns inga förmildrande omständigheter till att förgripa sig på barn, det finns inga ursäkter på något sätt. Jag hade inte kunnat stå ut med att vara i samma rum. Och hur hade jag reagerat om det kom fram om någon som barnen varit hemma och lekt hos? Bara tanken får det att vändas i magen på mig. Jag skulle bli så heligt förbannad att jag inte vet vad jag skulle ta mig till. Nej, det finns såklart fler brott som är hemska och vidriga. Med just brott som begås mot barn, barn som förlitar sig på trygga vuxna är för mig ofattbart vidriga. Att som vuxen inte ge barnen rätt till sin barndom utan tvinga sig på dom på olika sätt. Det är oförsvarbart. Jag tycker faktiskt inte man ”sonat sitt brott” efter 6 år i fängelse för en sådan sak. Speciellt inte när straffet egentligen var på 9 år men man är villkorligt frigiven. Jag tycker inte att såna brott förtjänar att folk runt omkring ska förlåta och vilja förstå och ge en andra chans. Med brott som dom här tycker jag till exempel att man ska kunna se till att den dömde aldrig får vistas ihop med barn igen utan en övervakare. Den ska aldrig få jobba med barn eller kunna sig närma sig barn på egen hand. Jag värnar barnen mer än förbrytarnas rätt till bättring. Den här rapporteringen om politikern gör mig så ofattbart ledsen. Jag blir ledsen för dom utsatta barnen i just det fallet. Jag blir ledsen för alla barn runt om i världen som utsätts. Jag blir ledsen över att det finns en massa pedofiler som begår brott utan att bli påkomna och sen dömda. Jag blir så ledsen.