Hittade ett gäng bilder på mig själv från förra året- månaderna efter att jag hade gjort botox för att jag trodde att jag hade komplex för mina skrattrynkor runt ögonen När jag ser dessa bilder tycker jag inte att dom stämmer överens med bilden utav mig själv. Ser ni mina ansiktsuttryck och blick? Jag ser tom och intetsägande ut... Det var först efteråt som jag insåg hur mycket mina skrattrynkor definierar mig. Hur som påverkar min bild av mig själv. Jag talar med mina ögon och jag vill aldrig, aldrig mer dölja min blick. Med mina skrattrynkor visar jag vem jag är. Jag visar att jag har blivit berikad med mycket glädje och skratt. När det här bilden togs hösten sex månader efter botox runt ögonen började jag återigen känna igen mig själv Jag vill inte se stum, intetsägande, arg eller uttryckslös ut igen. För mig personligen blev botox ett misslyckande. Vad vill jag säga med det här inlägget? Jag säger inte att botox/fillers är fel men jag säger inte heller att det är ett måste. Det jag säger är att tänk till minst 17 gånger innan du väljer att korrigera något med ditt utseende. Detta säger jag i all välmening pga egna erfarenheter. Jag mådde dåligt över min oförmåga att kunna visa min glädje. Det var som att mitt ansikte inte kunde förmedla skrattet under ett halvår. & jag vill kunna visa när jag är glad♥️
