Under vår första semestervecka befann vi oss i Alperna. Jag och Hugo satt i liften när allt bara blev tungt och ångestfyllt. Hugos bror var hemma hos oss och upptäckte en vattenskada på undervåningen 😫. Vi satt helt lamslagna en stund och bara några veckor innan hade vi ju sålt huset. Hugo var en riktig stjärna i Alperna och tog alla jobbiga samtal. Det kändes så himla jobbigt att möta det som hänt just för att vi visste att vi hade en flytt att stå i direkt efter semestern. Vi hade verkligen behövt lugnet innan stormen. På något sätt var det ändå tur att det hände när det hände. Vi hade fyra veckors semester och inte alls många dagar hemma. På ett dygn flyttade vi upp undervåningen till övervåningen. Fläktar sattes in och vi drog till Gotland. Vi hade återigen ett dygn hemma mellan Gotland och Belgrad och packade ner våra kläder ur garderoben i flyttlådor. Tidigt på morgonen på min födelsedag revs ytterligare saker för att ge en bättre torkning. Tydligen så drabbades många i vår kommun under dom regniga dagarna i början på juli. Vi såg filmer hur vatten sprutade rakt upp ur vägbrunnar. Vi har haft besiktningsmän och rörmokare hos oss som konstaterade att vattnet kom från vägen utanför. Smällen har hamnat på oss, och framförallt på mitt psyke. När det är rörigt i borgen blir jag rörig. Känt mig ambivalent och nedstämd. I början på sommaren var vi inne på att flytta långt bort för att Molly börjar i en ny skola i en annan kommun. Jag drog i nödbromsen för att jag inte pallar med fler stora förändringar. Jag har tackat nej till att medverka i ett TV program som länge varit min dröm nu i höst. Hugo har varit min klippa i det här. Vi har tillsammans kommit fram till att eländet enbart är materiellt och opraktiskt. Ingen har kommit till skada och vi alla mår bra. Allt kommer lösa sig och vi behöver ”bara” leva lite tokigt ett tag. Atm sover vi i vardagsrummet. Omringade av våra saker och flyttlådor och hör brus av fläktar oavkortat 😂👍🏼. Så hur ser planen ut framöver? Vi ska hyra ett mellanboende i närområdet. Vi frånträder vårt hus om ca en månad. Idag ska vi på visning på ett hus som vi förälskat oss i. Jag har redan flyttat in. Jag vill tro att allting händer av en anledning. Universum kanske talade till oss att stanna här. Livet är rörigt och jag känner mig otillräcklig i allt. Hade velat ha mer rum för lugn och ro inombords. Jag hade velat att enbart Mollys skolstart i hennes nya skola hade varit fokuset. Har dock överseende gentemot mig själv och övertygar mig själv att jag gör så gott jag kan. Något jag inte tummat med under dessa jobbiga veckor är träningen. Träningen kommer nog alltid att vara min mentala timme. Platsen där jag får en paus på riktigt 🙏🏼.
