När det krockar | Paula Rosas blogg

Jag målar alltid upp förväntningar. Vad det än jag gör. Men det kan komma saker i mellan och det är okej. Som förälder har man kanske en dålig natt. Barn som inte vill sova eller så kanske man själv bara är trött. Vi föräldrar tycker att det är helt okej att blåsa av den planerade lekdejten samma morgon för att man helt enkelt kanske inte orkar.

Tillbaka till det här med förväntningar. Igår så ville Hugo åka in tidigt för att träna. Han ville även ha med sig Molly till boxen. ”Var inne till klockan 13 så hittar vi på något”. Naaaaaaajs, nu hade jag en hel förmiddag på mig att städa hela huset. Jag brinner av städning och tar hand om Ugglis. Klockan 13 sharp står vi utanför gymmet och väntar på dom andra två.

Här blev det fel. För jag trodde att nu är vi fria till att göra precis det vi vill av dagen. Tillsammans. Det blev inte riktigt så för Hugo hade andra planer som han inte delade med sig av till mig. Han skulle hämta sin bil på helt andra sidan stan, så det vart med en överlämning. Det kändes inte rättvist, hade jag vetat om det hade det känts okej. Då hade Hugo helt enkelt gett mig en chans till att få en bra dag ändå utan honom. Så jag och barnen gick till parken. Hugo lovade att skynda sig och det kändes som att det kunde bli en mysig dag iallafall.

Vi lekte, det gick bra. Leonore började klia sig i ögonen och hon visade att hon ville sova. Jag ammade henne samtidigt som jag lekte men Molly var det go i. Hon sprang iväg, ville upptäcka hela parken och jag hängde inte med. Jag kanske undermedvetet hade sämre tålamod också för att jag fortfarande kände mig lite lurad av Hugo. Under morgonen hade jag pratat med många andra och blåst av alla förfrågningar för att jag trodde liksom att vi fyra skulle ha en dag.

Klockan går och Hugo slänger ur sig att han har ett asviktigt möte som han måste på. Så där försvann hoppet om att vi skulle ta igen tiden efter att han hämtat hem sin bil. Och det är här det ofta blir den här tråkiga krocken som gör att jag blir så fruktansvärt less. Vi är otroligt olika i hur vi tänker. Jag skulle aldrig ha planerat in något med min bil på en röd dag, Sånt är för mig en typisk måndags-syssla. Har jag ett viktigt möte, efter klockan 16 så säger jag det om och om igen, för att ge Hugo en chans till att planera matlagning och läggning utan min hjälp. Hugo tar gärna dagen lite som den kommer, jag föredrar planering. Hade jag vetat om hans dag, då hade jag ratat Hugo. Hittat på något annat istället för att bara vänta in honom. Det är helt okej, och sådana dagar när jag vet att han är låst är ofta dom som blir toppen, för jag förlitar mig inte på honom då.

Detta är ett typ-exempel på hur jag som människa funkar också. Jag målar upp förväntningar, och blir ledsen/sur när det blir så fel. Visserligen fick vi en liten mysig stund tillsammans mellan bilhämtningen och hans möte men jag kan helt ärligt säga att vi hade haft en bättre dag på separata håll. Jag sa till Hugo hur jag kände, och bad planera det bättre till nästa gång. Jag förstod att det inte var hans mening, han förstod att det inte var kul att vänta in något som inte kunde bli av.

Frid och fröjd. Det kan ha varit så att jag svarade ”ja” när han frågade om det gick att dricka vattnet som Molly lekte med. Hon lekte kiosk med en hink och spade. Vattnet kom från en fontän och Hugo fick sig en klunk men det talar vi inte högt om =) Läs Hugos tolkning av den här dagen på hans blogg här.