Nu kommer jag vara sådär jobbig och säga A men inte B. Vi står inför att ta stora beslut. Nej, vi ska inte skilja oss. Det är bra mellan oss. Jag går från att tycka och känna att allt är glasklart till att bli ängslig. Jag är lite ur balans och saknar min magkänsla. Magkänslan bör man alltid lita på och den här gången är den obefintlig. Jag känner inte vad som är rätt och vad som är fel. Alla jag pratat med uppmanar mig till att våga men den här gången känner jag mig rädd. Rädd för att det ska bli fel. Pratar otroligt mycket med mig själv och försöker avdramatisera worst case scenario. Blir det fel går det att ställa till rätta. Huvudsaken i frågan är att alla ska må bra och fortsätta växa som individer. Inom dom närmsta veckorna måste vi bestämma oss. Vi har deadline datum och då kommer jag givetvis att berätta. Men i dagsläget äger jag inget beslut. Blir så frustrerad på mig själv. Frustrerad på att magkänslan inte säger något och att jag blir så ängslig. Bråkar med mig själv och uppmanar mig själv att tuffa till mig. Säger bara stackars Hugo som måste dras med en sådan kluven Paula just nu! Utan att gått in på vad detta handlar om för nu, kan inte snälla kloka ni ge mig tips. Har du stått inför stora beslut. Har du gått igenom stora förändringar? Hur ska jag navigera utan en magkänsla? ❤️.
