Alla kvinnor vill oftast känna ett band till barnet i magen. Det har hänt mycket i mig under helgen. Jag har känt mig gravid utan att känna barnet. I helgen har jag börjat uppleva en tyngd i magen där bebis ligger. Jag ser nu tydligt vart bebisen ligger i magen. Det känns som att hela området i den nedre magen trycker neråt, tänk att jag bara på loppet av några dagar känner skillnad på hur barnet har växt. Ju tydligare det blir desto mer tyr jag mig till just mitt barn. Men tankarna går ju i hundra i mitt huvud. Jag älskar redan mitt barn men tänk om något händer, är det då klokt att fästa mig för mycket? Mina psykdrömmar har inte försvunnit. Inatt drömde jag att vi hade fått en son och jag kunde inte amma. Istället för mjölk kom det blod och vår son blev helt blodig runt munnen. I drömmen hette han Mio och Hugo var ensam hemma med honom. När jag kom hem frågade jag vart Mio var och Hugo svarade att han låg i sängen, när jag kom fram till sängen låg det bara en docka där. Kände mig som världens sämsta mamma för att Mio hade förvandlats till en docka och jag inte kunde amma. Imorgon kommer vi få ett riktigt BF datum. Imorgon kan vi även ta reda på könet. Det kliar i mina fingrar för jag vill veta om det ligger en flicka eller pojke i min mage. Jag ska verkligen försöka kämpa emot att fråga barnmorskan var det är =) En sak jag som jag är lite ledsen över är att jag tycker det känns obehagligt att ligga på mage, jag ääääälskar att ligga på mage men bebis börjar bli stor. Gud vad jag längtar tills att få ligga i sängen med min bebbe och få kramas och pussas. Hoppas att det kommer bli mycket morgonmys på helgerna för både jag och Hugo gillar att ligga och dra oss innan vi stiger upp. En bild på när jag mammatränar med lilla Monkey hemma hos pappa från i helgen
