Pappa Hugo kom hem igår efter en veckas Sverige turné med jobbet. Barnen hade verkligen längtat och stod ute på framsidan och spejade efter bilen. Barn är barn och barn leker. I väntan råkade Leonore välta en spegel… som gick sönder. Jag är sjukt skrockfull och fick PANIK. ”Molly fort, spring in och hämta saltet” (hon var närmast dörren). Kastade salt över axeln på mig och barnen, dom tittade på mig som om jag hade blivit tokig 😂. När Hugo kommit hem åkte vi till huset. Hugo ville se vad som hänt under dom dagar han varit borta. Bland annat har projekt-bygga-altan har tagit fart. Den kommer bli otroligt stor och det kommer definitivt bli en utmaning att få till en röd tråd med en massa olika stationer för häng. På sikt vill vi bygga utekök. Lovat barnen en basketkorg också. Tänkte prata med min mormor som under alla år hjälpt mig med plantering, hur vi kan göra det ombonat med blommor och planteringar. Vi orkade inte laga mat så vi åkte till vår kvarterskrog Rinos. Från bilen såg Leonore en liten hund. Hunden var ensam och väldigt nära den stora vägen. Vi följde efter hunden men den morrade och sprang iväg när vi försökte närma oss. Trots att den var ensam kändes det som att den visste vart den var. Plötsligt smet hunden in i buskarna på en tomt och kom fram till grinden och skällde. Det kändes som att det var hundens grind men för säkerhetsskull gick vi in och knackade på. Det var hundens hem men ägarna hade ingen aning om att hunden hade smitit, och att den ens kunde smita genom deras täta buskar. Dom tackade oss för vår vänlighet och det kändes bra i hjärtat att den kom hem. Vi firade dagens goda gärning genom att dela på två pastor. Tror ni vår sju års olycka kortades något genom den goda handlingen? 😅🙏🏼.
