I helgen fastnade jag på en artikel som gav mig ont i magen och en riktig obehagskänsla. En artikel om extremhögern som startat ett ”kulturhus för svenskar”. Är det något fel på att ha ett kulturhus? Nej men hit är bara riktiga svenskar välkomna. Riktiga svenskar? Ja, inte bara såna som är födda här, pratar svenska och har bott här hela sina liv. Utan ett viktigt kriterium är att du ska se riktigt svensk ut också. Att acceptera att vi lever i en modern tid där vi människor tar oss till olika ställen, möter nya människor och att många av oss får påbrå från andra länder. Min hy har en mörkare ton än ”en riktig svensk” tack vare mitt chilenska påbrå och jag är stolt över mina rötter i både Chile och Finland men min landstillhörighet är Sverige. Det är här jag bott hela mitt liv, det är Sveriges traditioner jag firar och det är svenska jag pratar. Det gör mig förbryllad att det finns dom som inte tycker jag är riktigt riktig svensk. Dom som vill stänga våra gränser och gå tillbaka i tiden. Jag minns när jag och Molly råkade ut för en sjuk människa i kön på Konsum, minnet får det att koka i mig. Mina barn (och jag själv) är födda i Sverige. Vet inget annat än ett liv i Sverige. De har också påbrå från Finland och Chile men pratar bara svenska, än så länge. Ändå finns det dom som ser dom som invandrare, hur konstigt och sjukt är inte det? Och hur sjukt är det inte att det skulle vara något dåligt, för den delen. Jag känner att självklart finns det kulturarv här i Sverige som vi svenskar ska vara stolta över! Jag tycker till exempel om Skansen som visar upp så mycket från ”det gamla Sverige” och berättar historia om Sverige. Jag blir nostalgisk av att gå där i Stadskvarteret eller förbi kolonilotterna eller dom gamla gårdarna. Jag tycker absolut man kan och ska få vara stolt över att vara svensk och känna en tillhörighet. Men tänk om Skansen istället skulle heta ”Svenskarnas park” och så skulle bara vita svenskar vara välkomna? Nej då skulle det smaka illa i min mun i alla fall. Jag är stolt över att Sverige är ett öppet land som välkomnat människor hit. Jag är stolt över att vi både värnar vårt kulturarv men också anammar andra kulturer och ger de en plats i vårt samhälle. Jag njuter av att kunna äta mat från alla världens hörn hemma i Stockholm och att, i vanliga fall, kunna resa till nya miljöer och få nya influenser. Jag är stolt över att vara svensk mest av allt för att dom flesta av oss ser glädje och berikning av att ta del av andra kulturer. Att uppleva andras kultur gör inte att vi bryr oss mindre om vår. Trots min lite mörkare hudton ser jag mig själv som en riktig svensk, med riktiga rötter i Finland och Chile. Det är en riktigt bra mix enligt mig!