<p class="p1"> <p class="p3"><span class="s2">Det har hänt mycket i vårt privata liv den senaste tiden. Under en hektisk arbetsperiod har vi hunnit ha förhandsvisning och sålt vårt hus.</span></p> <p class="p3"><span class="s2"> </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Vart vi ska ta vägen? Ingen aning </span><span class="s3">😅</span><span class="s2">. Jag och Hugo är så olika när det kommer till vissa grejer. Han är bättre på att se förändringar som spännande. Jag däremot blir emotionell och har faktiskt varit rätt så ledsen senaste tiden. För mig är huset ett hem. Vårt hem. De bär våra minnen. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Framför oss ligger stora beslut. Molly VILL börja i en skola med inrikting fotboll och idrott i en annan kommun. Så vi är inne på att lämna Älvsjö. Senare idag ska vi besöka en skola i samma kommun som är påtänkt till Leonore. Nu på fredag måste vi lämna besked till båda skolorna. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Jag älskar Älvsjö, men jag är givetvis partisk. Jag är uppvuxen här så jag känner inte till något annat. Hugo kan tänka sig att bo vart som helst. ”Säger du Sidney så flyttar vi dit”. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Det viktigaste för mig är att barnen ska ha det bra. Oavsett flytt så måste vi släppa Molly. Hon har utvecklats och blivit en egen individ med egna intressen. Det känns stort att hon självmant vill byta skola och kasta sig in i möjligheterna som kommer med den stora förändringen. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Leonore har det bra där hon går men är precis som Hugo. Hon kan också tänka sig att byta skola och blev sugen på Mollys idrottsskola. Dock kan man inte börja förens årskurs fyra. Vi får se hur det känns efter dagens besök på den påtänka skolan. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">I slutet av dagen är det jag och Hugo som måste ta beslutet. Det är vi som är vuxna och beslutet får aldrig ligga på barnen. Dock så har jag inkluderat dem och tagit pulsen. Det är mig själv jag bråkar med. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Jag vill inte vara den som bromsar när alla andra vill. Samtidigt så måste det vara okej att alla är olika. Att flytta och sätta barnen i nya skolor kanske blir bättre, trots att det vi har idag inte är dåligt. Förändring är bara så otroligt skrämmande för mig. Intalar mig själv att annorlunda inte betyder dåligt. & avdramatisera worst case scenario- Trivs vi inte kan vi alltid flytta tillbaks. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Pratade med min mamma som förstod mig precis. Hon är likadan. När hon flyttade i förra sommaren grät hon floder. Hon hade bott i sitt hus i över 20 år men stortrivs nu i Liljeholmskajen. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Det kommer bli som det ska. Det kommer bli skönt efter att vi bestämt oss så mitt oroliga hjärta får frid igen </span><span class="s3">❣️</span><span class="s2">.</span></p> <p class="p3"><span class="s2"> </span></p>
