Besöken vissa ser | Paula Rosas blogg

Alla helgons helgen närmar sig, då man ska tända ljus på dom dödas gravar. Jag är lyckligt lottad genom att ha nästan alla i livet i min familj. Det är min kära gammelfarmor som jag ska tända ett ljus för i helgen. Jag tycker att kyrkogårdar är vackra men samtidigt läskiga. Jag har respekt för döden men är på samma gång livrädd för döden. Tänk så många det är som dör just den här sekunden men samtidigt så många som föds.

Det här med andar och spöken, tror ni på det? Jag tror att det finns spöken men jag själv är inte mottaglig emot dem. Jag tror att jag är för rädd för att öppna mina ögon för sånt. Jag minns när jag bodde hemma, vi hade en bichon frise som hette Rambo. När jag var ute med honom kunde han bara ställa sig och skälla på ingenting. Jag tror att det var spöken och typ sprang hem för att jag blev rädd. Många av mina vänner berättar spökhistorier dem själva har varit med om eller någon i familjen. En vän till mig berättade att hennes låsasmamma är mottaglig för sånt här och när låsasmamman kom hem till min vän sa hon att det var någon som hade hängt sig i vardagsrummet och av den anledningen inte ville lämna lägenheten.

Min mormor drömmer "sann-drömmar" säger hon. Hon drömmer saker som kommer att hända i verkligheten. När jag berättade att jag var gravid sa hon " Jag vet, jag har redan drömt det".

Om det nu finns spöken så måste det finnas snälla och dumma spöken, deras avsikt med att leva kvar i vår värld måste se olika ut. Har ni några erfarenheter utav andevärlden ni vill dela med er av? Sånt här tycker jag är jätte intressant och läser mer än gärna era "spökhistorier".

Gumman på kyrkogården: Det var en flicka som skulle ta genvägen hem över en kyrkogård mitt i natten. Det var mörkt och hon var rädd. Då kom en gammal gumma och frågade om de skulle göra sällskap. Damen såg snäll ut så det ville flickan gärna. "- Är du rädd för att gå över kyrkogården när det är mörkt?", frågade gumman. "- Ja, det är jag", svarade flickan. "- Det var jag också när jag levde", sa gumman då.