Igår var jag helt slut. HELT SLUT efter, enligt mig, en hemskt stressande situation. Och vilken situation menar jag då, tänker du? Jo, det ska jag berätta 👇🏼.🔸 Nästan tom tankVi åkte till landet med en fulladdad bil, jag kör en elbil. Kylan föll över Stockholm under helgen, vilket av förståeliga skäl gör att bilen drar mer el.När vi kom fram till landet hade jag mindre än en halvtank. Bara att vara under halvtank stressade mig, och vi har ingen laddare på landet. För att komma hem startade vi tidigt och sökte efter laddstation. Bara det att den kalla natten gjorde att ytterligare el försvann. När jag startade strax utanför Strängnäs hade jag 100 km el kvar, till laddstationen var det 78 km.Med lite marginal for vi iväg. Längs vägen drog bilen mer el och började varna. "Se över räckvidden", "Ladda omedelbart", "Kör max i 100 km/h".Det var på den nivån att vi inte hade råd att åka fel. Vi fick absolut inte ta fel avfart. Med endast tre procent kvar gled vi in till laddstationen. Jag hade puls på 170 och handsvett, bilen var full med barn och bröder som skrattade åt mig.När bilen laddades köpte jag en kaffe och bara andades. Jag är inte gjord för detta. Rädslan av att nå tom tank har mig i ett järngrepp. Jag tankar/laddar ALLTID vid halvtank för att aldrig behöva hamna i situationen ovan. Skulle jag mot förmodan nå bränslestopp någon gång, då tror jag att jag svimmar. På riktigt 🤣🤣. Andra situationer/saker jag inte har psyket för:🔸 Komma sent/försova migNi som följt mig länge vet att detta är en av mina farhågor ✋🏼.🔸 FiskspaJag klarar inte av att sätta fötterna i ett fiskspa. Ett, supersnuskigt! Två, jätteläskigt att nudda fiskar.🔸 ElvispenJag har en fobi även för elvispar. Kan absolut inte sätta fast visparna om sladden är kopplad till eluttaget. Jag kan endast sätta fast visparna när vispen inte är kopplad till elen. Det som skrämmer mig är att elen ska vara på och visparna ska skära av mina fingrar 😬.🔸 Ramla på skridskorDetta baseras egentligen på samma rädsla som punkten ovan. Att jag ska ramla, och att någon ska åka över mina fingrar med sina skridskor. Jag är otroligt knivrädd. Alltid varit, och kommer alltid att vara.🔸 Situation som hundägareSenast förra veckan skrämde jag och en hund livet ur varandra vid en korsning. Jag har lokaliserat en situation som hundägare som skrämmer mig enormt. Vad gör jag i en situation där min hund skulle bli attackerad av en annan hund?Min kära vän Pischa är som mannen som kan tala med hundar. Fast kvinna. Hon är otrolig med djur, och framförallt hundar. Hon bara agerar, helt orädd. Jag är rädd för att jag skulle frysa till is om min hund blev attackerad. Greta och Viola, mammas hundar, har rykt ihop några gånger och jag tycker att det är lika läskigt varje gång. Det låter värre än vad det egentligen är, och jag förstår att hundar pratar hund. Men om situationen är på riktigt, och min hund behöver min mänskliga hjälp, då känns den här situationen oerhört skrämmande just nu.-Vad skrämmer dig?
