<p style="text-align: center;">Vi har haft en fantastisk resa. Jag, barnen och min mormor har haft det underbart. När jag har legat och nattat Leonore har jag hört hur min mormor berättat historier för Molly. Samma historier som hon berättade för mig när jag var liten. Min mormor har varit en klippa och verkligen vart otrolig med barnen. Det hade helt enkelt inte gått utan henne. När den ena behöver lugn och ro så har den andra sprungit iväg, det har behövts vara två för oss nu när barnen är så små.</p> <p style="text-align: center;">Men nu med en dag kvar på resan så värker det i hjärtat efter Hugo. Jag saknar honom. Barnen saknar honom. Förutom hans sällskap så är det lite annat som gör en påmind. Småsaker som att mormor inte vet hur man fäller upp vagnen, då blir det lite problematiskt när båda barnen har somnat på mig under en bussresa. När det kommit en man som liknar Hugo vid poolområdet har jag för en bråkdels sekund tänkt att nu är det Hugo som kommer. Med längtan tittar jag på familjer som är mamma, pappa och barn. Han fattas oss och det kommer bli skönt att komma hem och få känna en helhet igen.</p> <p style="text-align: center;">Detta kommer vi definitivt göra om. Vill mormor hänga med på fler resor så kommer jag bjuda med henne fler gånger. Och i höst kanske jag, Hugo och barnen tar en liknande resa. Jag älskar all aktivitet för barnens skull. Det är barndisco varje kväll, roliga aktiviteter vid poolen, Bamseklubb och en massa mer kul. Det känns ofattbart att jag är den som faktiskt uppskattar denna typ av resa, det hade jag aldrig kunnat gissa för fem år sedan!</p> <p style="text-align: center;"> </p> <p style="text-align: center;">
