Lofsan frågade mig, hur mycket jag var tvungen till att köpslå med mig själv för att få ihop min träningsvecka. ”Inte speciellt mycket” blev mitt svar. I måndags skrev jag om måndagspusslet för att få eftermiddagen/kvällen att gå ihop. ”Du skapar pusslet själv. Är du verkligen tvungen att träna så Molly måste äta där”. En fullt rimlig kommentar, för visst skapade jag pusslet själv! Och nej, jag var verkligen inte tvungen att träna igår men det var ett val. Ett val jag tog, som kändes okej i magen. Jag går alltid på min magkänsla när jag köpslår med mig själv! -Jag vill fostra en familj som har empati för varandra. Jag vill fostra en familj som ser till inte bara ens egna behov, utan allas Måndagar är generellt kluriga. Fotbollsmåndag där träningen börjar kl 16. Jag förstår faktiskt inte hur föräldrar med fasta arbetstider hinner, vi som har fria arbetstider tycker alltid att just måndagar är roddig. Hur sjutton hinner ni till träningar som börjar kl 16? Vanligtvis är Hugo hemma måndagseftermiddagar men i måndags var det mässa med Clean. Så barnen påverkas inte utav min träning som just är kvällstid på måndagar, men det är svårt att ta hänsyn till. Hugo kan inte ta den hänsynen, vilket jag aldrig skulle kräva heller. ”Tyvärr Paula tränar på måndagskvällarna”. Hur skulle det låta?? Just i måndags var Hugo borta i arbete, just min egna måndag var fullspäckad av arbete och redan vid kl 15 var jag tvungen att avbryta min arbetsdag och kvällsjobba istället för att hinna med fotbollen. En uppoffring som jag gärna tar för mina barns skull. Just i måndags ville jag verkligen träna, det kliade i hela min själ efter vilodagar i Spanien. Så det kändes okej i magen, att köpslå och ta med ungarna till min träning. Det vart en bra eftermiddag och kväll trots allt. Men det fick mig ändå att fundera. Hur mycket kan man köpslå med sina egna behov vs familjens? Generellt så brukar jag tänka lite som ett poängsystem. Jag boostar upp oss och tillbringar så mycket tid jag bara kan med barnen. Självklart för att jag vill, vår tid är nu. Varje dag är lika viktig. Men sen behöver jag mentala pauser, för att ladda om och komma tillbaka starkare. Återigen, känns det okej i magen för att jag vet att vi har haft en bra period känns det okej att göra planer utan dom också. Och jag står fast vid att man som familj måste ge och ta. Beroende på antal medlemmar i familjen finns det också olika behov. Och att det är viktigt att man sinsemellan har förståelse för att en viss familjemedlem kan behöva mer i perioder. Givetvis bör barns behov komma i första hand, men vuxnas är också viktiga. Min inställning kring att köpslå, ge och ta grundar sig i kärlek. Kärlek till min familj, mina barn men också till mig själv. Min inställning gör mig dock selektiv. Jag kan ta med mina barn till en kvällsträning på en måndag, men inte på en fredag. Fredagar är heliga för oss som familj. Då är fredagsmyset och fångarna på fortet viktigast. Vad tänker du om det här? -Köpslå med magkänslan. Den har oftast rätt, men glöm inte bort att du aldrig aldrig kan skämma bort dina barn med din tid♥️
