<p style="text-align: center">Här är några av era frågor, vad är det som är så intressant med det här?<strong><br /> </strong></p> <p style="text-align: center"> <strong>"Jag skulle aldrig vara tillsammans med Hugo om jag va du. Paow är ärlig i bloggen och allt hon skrev om Hugo va sant. Hugo är en person som inte är den bästa pappa."</strong></p> <p style="text-align: center"><strong>"Har Hugo haft några ”krav” på dig? Så som han hade på Paow?"</strong></p> <p style="text-align: center"><strong>"Hur tar Paow att du är gravid?"</strong></p> <p style="text-align: center"><strong>"Vad tycker du om Paow?"</strong></p> <p style="text-align: center"><strong>"Varför stör sig Paow på dig?"</strong></p> <p style="text-align: center">Jag bryr mig inte om hur Hugo var mot sina tidigare tjejer. Jag struntar totalt i hur dom upplevde Hugo, hur de behandlade varandra. Det viktigaste för mig är hur han är mot MIG. Jag kan säga ifrån, tro mig. Jag hade inte varit med Hugo om inte han hade behandlat mig med respekt och det är ömsesidigt. Självklart har Hugo krav på mig, ni tror inte att jag har höga krav på Hugo? Har högre krav på honom än vad jag har på någon annan just för att han står mig närmast. Och ribban har höjts för honom sen jag vart gravid. Jag tycker att Hugo ser jätte bra ut och jag älskar hans kropp. Om han skulle lägga på sig 5 kilo hade jag på ett snällt sätt kommenterat att det kanske är dags att röra lite mer på sig. Men tror ni på allvar att det är det "viktigaste kravet" i ett förhållande? Jag vill att han ska lyckas i sin karriär, jag vill att han ska satsa på thaiboxning för att han redan är grym på det, jag vill att han ska bli världens bästa pappa och världens bästa man. Mina krav på honom är att han ska vara målinriktad, drivande, ansvarstagande och göra bra prioriteringar. Det gäller att tackla krav på rätt sätt, jag menar är man inte själv sin största kritiker? Jag har höga krav på mig själv, har inte ni krav på er själva?</p> <p style="text-align: center">Jag är så nöjd med mig själv. Jag är en så jävla glad och positiv tjej. Och det kommer ingen lyckas ta ifrån mig, aldrig aldrig aldrig. Jag är nöjd med mitt utseende och skulle aldrig lägga mig under kniven, det är jag för rädd för. Och jag älskar hur jag får killar att vända sig efter mig på stranden. Men sånt skryter jag inte om, det pratar jag aldrig ens öppet om. Det här är första och sista gången jag skriver om sånt här för jag tycker det är så larvigt. Finns så mycket viktigare saker i mitt liv än det här med att försöka jämföra mig och ett av Hugos ex. Jag förstår att man inte kan tycka om alla men det är hennes problem om hon stör sig på mig. Det berör inte mig ryggen om vad hon tycker för jag vet vart jag står.</p> <p style="text-align: center">Jag fattar att ni tycker det är kul att få veta vad vi tycker om varandra. Men jag ska bli <strong>morsa</strong> snart, kan inte ni släppa henne precis som Hugo har gjort?Det känns som att jag är tillbaka på högstadiet och det är rätt tröttsamt att 40% av frågorna på frågestunden ska handla om vad jag tycker om henne. Jag tycker ingenting. Jag hade oturen att få ett "känt" ex på köpet som mer än gärna vill dela med sig av sin åsikt. Hur hon uppfattar sitt ex nuvarande tjej och även exets förutsättningar för att bli pappa. Men det är okej, hennes blogg och hennes åsikt. Alla har rätt att yttra sig. Varken jag eller Hugo mår dåligt över det så ni behöver inte oroa er för det, promise =)</p> <p style="text-align: center"><a href="http:https://paulas.vimedbarn.se/files/2012/10/258200_10151041894185723_909613755_o.jpg"> </a></p>