Jag fick ett psykbryt i helgen för att mina kläder inte längre passar. Det är inte roligt när man inte kan dra upp dragkedjan på byxorna längre. Mina byxor sitter på tajt att jag nästan får sår på höfterna. Men det är inte konstigt, jag är gravid i 4 månaden och mina kläder som jag har är anpassade till min egentliga kropp. Just nu får kläderna mig att känna mig som en uppstoppad korv utan midja. Hugo är världens bästa, trots att det var hans namnsdag igår så är vi påväg till Nacka forum nu för att köpa kläder till mig. Fast att han inte förstår allt som händer med mig är han förstående och tålmodig. Jag har tur genom att jag träffade en sån fin kille som snart kommer att bli världens bästa pappa. Imorse när vi låg i sängen och gosade högg det till magen, kan det varit en spark? Vet inte hur det känns men jag vill tro att det var en spark iallafall =)
