Tänkte skriva om något som är ett rätt känsligt ämne, jag skriver utifrån mina egna åsikter och kunskap så jag vill inte trampa er på tårna eller få dem som har gjort abort att känna sig dömda. Jag tycker att det är bra att vi lever i ett samhälle son ger oss kvinnor rätten till abort. Jag själv gick i dem tankarna när jag precis hade fått reda på min graviditet, när jag fick reda på det befann jag mig i v 7. Det är ett stort beslut att ta, om man vill behålla fostret eller inte, och jag accepterar aborter. Jag är inte emot dem om det inte passar kvinnans liv. Man kanske inte känner sig redo än, att man är alldeles för ung, inte känner dig klar i livet, är mitt uppe i en utbildning och i extrema fall blivit gravida efter en våldtäkt. Jag skulle aldrig ifrågasätta ett beslut om en abort, för jag vet hur det känns att stå i vägkorsningen och försöka fatta ett beslut om vilken väg man ska ta. En nära vän gjorde en abort för ett år sen och jag kommer ihåg hur psykiskt påfrestande det var för henne och dem i hennes närvaro. Det bröt ner henne för att hon ändå hunnit fästa sig vid fostret. Det var oerhört jobbigt att se henne så knäckt, både psykiskt och fysiskt. Trots att hon visste att det var det rätta beslutet så var det jobbigt. Det jag egentligen ville få sagt är att jag tycker att det är sjukt att man får enligt svensk lag får göra abort upp till vecka 18.. Det betyder att jag som snart går in i graviditetsmånad 5 fortfarande får göra abort. Ni vet min gravid app, den lila texten jag alltid lägger upp på lördagar? Det är den som faktiskt ger mig kunskap om vad det är som händer i min mage vecka för vecka. I senaste uppdaten stod det att barnet nu kan höra sin mammas röst, och jag får fortfarande göra abort? Jag hade ingen aning om i vilken rasande fart ett barn utvecklas i magen fören jag blev gravid, jag trodde typ att det inte alls hände mycket fören i slutet men det är så fel. Okej om det vore så att kvinnan inte upptäckt att hon är gravid än men hur ofta händer det då? Jag tycker att det är sjukt hur den svenska lagen har en sån hög gräns för att tilllåta aborter. Jag blir så känsligt berörd av detta ämne och tycker att det är jobbigt att ens tänka på men samtidigt tycker jag att det är nödvändigt att uppmärksamma att man enligt svensk lag kan göra en abort senast i v 18 utan att ha särskilda skäl för det. I vecka 22 sägs det att ett barn kan klara sig utanför mammas mage, alltså 5 veckor efter toleransen för abort. Sen finns det specialfall som jag tar av mig hatten för som t.ex. våldtäkter och incest. Där kvinnan blivit tvingad till sexuellt umgänge och blivit gravida, självklart säger jag ingenting om det. Där har jag förståelse för att göra abort i en längre gången graviditet. Det jag syftar på är den generella toleransen för aborter. Jag vet inte själv vilken vecka som jag tycker är lämplig som gräns för abort, men vad tycker ni om det här? Vet att åsikterna är splittrade men vore intressant att få höra era tankar kring abort upp till v18. Detta händer i den veckan jag befinner mig i nu, vecka 16 Illustrerad bild på bebis i vecka 18 Text om bebis i vecka 18
