<p style="text-align: center">Denna natt kan ha varit den hemskaste för oss alla sedan Molly kom till livet. Besöket på sjukhuset gick bra, jag var lite orolig att febern skulle vara någon bakterie från Egypten. Doktorn hade ingen direkt förklaring till Mollys feber. Vi ska hålla koll på henne tills nästa måndag, har den inte lagt sig så får vi åka tillbaka. Rodnader i öronen hade hon också fast nu för tiden så behandlas inte onda öron för barn över ett år och det hade inte jag någon aning om.</p> <p style="text-align: center">Hur som helst så var vi hemma strax efter kl 9. Molly var övertrött efter den långa dagen. 20 minuter efter att hon hade somnat så satte hon sig upp i sängen och gallskrek. Efter lite välling och gos så somnade hon om och vi la ner henne i hennes säng igen. Efter en halvtimme vaknade hon och gallskrek igen. "Okej detta kommer hålla på hela natten och hon verkar inte klara av att sova i sitt rum" tänkte jag. Hugo fick hoppa ut och sova på soffan så sov Molly med mig. Varm, trött och ont är inte ett bra kombo. Jag höll på hela natten. Vagga, trösta, satte mig upp med henne i knät och sov, gav vatten, gav Alvedon och försökte hålla humöret uppe trots eländet. Det är inte lätt att tyda alla signaler men nu utgår jag från att det gör ont i hennes öron. Mamma gav ett tips om att höja huvuddelen i hennes säng bara för att få Molly att komma högre upp. Att sova sittandes med henne funkade bra tills jag fick världens nackspärr.</p> <p style="text-align: center">Märkligt att hon verkar ha så pass ont, har feber men ändå är relativt glad och pigg. Det enda jag behöver göra idag är att köpa blommor, annars så är det att kurera Molly som gäller!</p> <p style="text-align: center">Tänk hur vackra barn är när dom sover</p> <p style="text-align: center"><a href="http:https://ls-static.bonniernews.se/_amelia_/4497/2014/04/20140401-112708-1.jpg"> </a></p>