Jag och Hugo har en rätt rak dialog om allt egentligen. I helgen satt vi i bilen och pratade om ett tredje barn. Hugo säger att det räcker för honom och att han är glad över dom två som vi har. Det är jag också, men är inte redo att stänga den dörren. Vi är unga och jag känner att man lätt kan skapa fler kullar. Leva nu, utvecklas nu, njuta nu, utbilda sig nu. Men det finns tid för round två. Sedan har jag blivit ödmjuk just mot det här med att skaffa barn. Det tog tid för oss att bli gravida med Tiki och fick dessutom två missfall. Alla barn är en gåva och inget som man kan ta för givet. Vi har hallfall bestämt oss för vad vårt tredje barn skulle heta. Pojknamn: Nico. Vi kommer inte ifrån det och Hugo älskar det namnet. För mig skulle vår son gärna få heta Adrian, Matheo eller Rio. Flicknamn: Jolie eller Joline. Vi var inne på Luna förut men det känns som att alla döper sina barn till det nu för tiden så vi skippar det vackra namnet. Molly och Leonore har mellannamn med en spansk betydelse. Vida och Alma som betyder liv och själ. Så vårt tredje barn skulle också få ett spanskt mellannamn. Det känns långt borta att aldrig mer få vara gravid och uppleva det häftiga med att ha en bebis i magen <3
