Godmorgon tisdag! Mitt försök att leva i nuet går lite sisådär. Eller jag lever absolut i nuet men det känns som att mitt nu finns i flera olika dimensioner. Jag känner mig stressad och otillräcklig på en och samma gång och helst av allt skulle jag typ vilja åka ut i skogen för att få skrika högt. Egentligen är det ingenting som tynger mig samtidigt som att allt känns tungt. Att sommaren är här gör det tungt. Rutiner suddas ut samtidigt som jag befinner mig i en arbetsvecka med massor arbetsrelaterat på min to do. Jag kan känna att jag inte heller riktigt orkar fånga sommarens alla härliga dagar och tillfällen. Att så fort det blir sommar blir det plötsligt en himla massa att dona och fixa med och att den där romantiska bilden av att ligga i en hängmatta och läsa en hel dag inte stämmer. Iallafall inte just nu, just nu tvättar, viker och packar vi på en och samma gång vilket gör att varje hörn på nedervåningen är en liten station. Hugo: Vad gör du? Paula: Jag packar. Hugo: Varför är det en massa stationer med bara lite grejer överallt? Paula: Jag förpackar, var snäll att hämta ner våra resväskor. Hugo: Men det kan väl du göra själv? Hugo såg på min blick att det inte var läge. Senare kunde jag förklara att jag känner mig stressad vilket gör mig till en otrevligare person. Även jag kan drabbas av sommarångest när jag ser hur härligt alla andra har det, när familjer är ute på mysig picknick med hemmalagat ALLT. Själv fick jag inte ens till en middag igår. Vi fastnade i parken så det fick bli hämtmat påvägen hem vilket visserligen bara var mysigt men ni fattar poängen. Ville egentligen med den här morgonuppdateringen komma med en friendy påminnelse om att det är okej att sänka ribban. Det är okej att man inte har det lika härligt som alla andra. Och så det som jag alltid peppar mig själv med när jag känner som jag gör just nu - En dålig dag/period betyder inte ett dåligt liv. Min åtgärder idag: Är att göra något som jag har velat göra sedan i lördags. Jag vill lyssna på Benjamin Ingrossos sommarprat. Jag behöver fixa mitt gellack inför kommande samarbeten idag så då är jag illa tvungen att sitta still u ca en timme. En annan åtgärd är att träna ihop med gänget jag kör bootcamp med, träning ger mig alltid glädje. Och en tredje åtgärd är att pausa packade, vikande och tvättande och ägna mig åt jobbet och släppa allt som rör familjen. Får jag bli klar i fred kommer känslan att vara jagad av vargar att släppa. Bryt ner det du känner och sortera dina känslor i block. Kommunicera tydligt med dig själv, vad kan få dig att må bättre kort och långsiktigt? ♥️
