Jag anser att barn behöver tydliga rutiner och ”regler” under uppfostran. & det är ju föräldrars ansvar att guida genom uppväxten. Ibland blir jag så trött på mitt eget nejande. Jag vet om att barnen förstår bättre om jag förklarar men av olika anledningar håller jag inte mitt pedagogiska jag hundra procentigt alla gånger. Förra veckans vabb-vecka var krävande och då hamnade jag i ”nej, nej, nej” träsket. Jag såg den här artikeln på Motherhood -skriven av mamman och beteendevetaren Paulina Gunnardo”. Artikeln träffade mig och gav påminnelse om att det finns bättre och trevligare sätt att säga nej på, för jag vill inte vara i nej-träsket. Tänker att det kanske finns fler som behöver den här påminnelsen❣️. Positiv omformulering för barn – 3 exempel: -Ditt barn kastar sand utanför sandlådan. Istället för att säga ”Nej, kasta inte sand” kan du visa barnet och säga ”Kolla, här kan du lägga sanden”. -Ni ska gå in i en lång korridor och du vet med dig att ditt barn har spring i benen. Istället för att bara öppna dörren, säg innan ni går in ”Kom och ta mig i handen, så går vi tillsammans” eller ”Ska vi smyga genom korridoren och trippa på tå?”. -Ni går in i en mataffär och du vet med dig att det kan komma en fråga om att köpa godis. När ni går in i affären kan du därför säga ”Här inne finns sånt där gott godis men idag ska vi köpa ost, bröd och frukt. På lördag kommer vi gå hit och köpa godis ”. Så istället för att säga nej, använd positiv omformulering. Det gör tillvaron trevligare för alla, ger barnet bättre självkänsla och det tydligt för barnet vad som förväntas❣️. Jag brukar alltid göra en mental high five med mig själv när jag hanterat en konflikt/diskussion/argumentation väl. Jag har skrivit om det konstanta dåliga samvetet som man känner som förälder tidigare och jag tror att det är viktigt att höja det man gjort bra, högt som lågt.