Som ändå blev en av dom härligaste dagarna på länge ❤️. Såhär, jag hade kollat fel. Jag trodde att Molly var kallad på en match. Matchen var på eftermiddagen så vågade inte styra upp några planer. Soliga söndagen gick egentligen bara till att softa och vänta in tiden. När jag upptäckte min miss var det eftermiddag. Alla hade redan startat och fångat den härliga sommarsöndagen. Då kom den där dumma och larviga jämförelsen. ”Alla andra har det så härligt men inte vi”. & så kom ilskan. Det är så lätt att ändra skepnad på ilska. Jag var uppgiven över en miss men förklädde den i att det var Hugos fel. Hade gett grönt ljus till att spela golf så han var inte hemma. Jag så irriterad! Irriterad på att jag var själv med ungarna och att vi kastat bort dagens möjligheter. När jag blir irriterad har jag lätt till känslor och tårar. Stod i köket och bet mig i läppen för att inte börja gråta men tio och åtta åringar är inte dumma. ”Har det hänt någonting mamma?”. Vi bestämde oss för att åka till en park. Redan i parken försvann den tunga känslan. Vi fortsatte att promenera planlöst och barnen hittade ett fallet träd i en sjö. Kläderna for av och dom klättrade ut. I över en timme lekte vi på trädet. Barnen ramlade givetvis i plurret och jag skrattade så att magen värkte. Det hann bli kväll och jag struntade i att laga den planerade middagen. Vi käkade asgoda pitabröd med god fyllning i kvällssolen. Vi kom hem på tok försent för att starta upp läxor men det gjorde ingenting. Dagens möjligheter var aldrig bortkastade. Det gick att vända med hjälp av ett annat mindset. Det kändes tungt men blev en av dom bästa dagarna någonsin. Släppte garden och var följsam. Det behövdes inget annat än att bara ge sig ut. & det blev en fin påminnelse om att barn sällan behöver mer än föräldrars fulla närvaro. Vår söndags eftermiddag och kväll tog Gröna Lund 10 gånger om. Hoppas genom detta föra vidare påminnelsen om att dagen inte är bortkastad trots att den är svårstartad ❤️.
