Min älskade lilla Lilynore. Vi skulle förflytta henne mellan lägenheterna och då vaknade hon till som mitt i natten för henne. Hon visar ofta och mycket att hon vill ha närhet. Hon kryper tätt intill och borrar in sig i min famn. Kan det bero på att vi har ammat längre mån tro? Molly var inte alls så som bebis utan hennes egna initiativ till närhet och gos kom mycket senare. Att få kramas med sin bebis, pussa, gosa och snosa gör att man verkligen blir förälskad. Jag är så förälskad i Leonore att det nästan är larvigt. Gud vad jag oroade mig att jag inte skulle kunna älska något barn lika högt som jag älskar Molly. Det kändes som att det skulle vara omöjligt men det är det inte alls. Jag älskar dom båda så att jag nästan spricker och det är skönt att ha fått det bekräftat för då vet jag, att jag skulle älska fler barn lika mycket, Lika starkt. Lika förälskat. Och lika förevigt.
