Kvällarna är lite annorlunda nu när Paula är borta. Jag skulle säga att 75% av kvällsmyset är borta 😂. -Jag förväntar mig av barnen att dom borstar tänderna, sätter på sig pyajamas, borstar håret och duschar själva. Jag ska inte behöva hjälpa dom med det. -Dom själva väljer kläder kvällen innan. Vill Molly vara klädd i regnbågens färger så får hon vara det. -Jag nattar dom och pussar dom godnatt. Därefter är det dags att sova. Ligga och mysa gör vi innan i soffan däruppe, framför tvn och barnprogram. -Kvällarna går ändå bra. Det är lite ensamt utan Paula. Samtidigt kan jag kolla på vad jag vill när barnen sover. Sport, action och dokumentärer. Så rätt skönt på ett sätt också. -Mornarna är ju helt klart jobbigare när man inte är två föräldrar. Jag har liksom lika bra struktur som en dyngrak tonåring. Jag har inte hunnit bädda sängarna en enda gång sedan Paula åkte iväg. Det ligger kläder överallt och att komma ihåg allt som ska med ungarna till skolan är ett skämt. Utan Paulas lista hade jag var kraftigt körd. -Fixa frukost och göra dom klara tar all fokus. Samtidigt är det skönt att städning och bäddning är sekundärt och det är ingen som är på mig om de 😂. Summan av kardemumman: Paula får gärna komma hem. Vi saknar henne! & jag saknar er♥️
