Imorse var det dags. Dags att ensamma resa till lilla mormor i Spanien. Trots månader av förberedelser vart hejdå omtumlande. Det började redan igår. Det vart lite kort om tid att ställa om från helgens fotbollscup till att mentalt förbereda sig på att resa själva. Vi gick igenom det gång på gång. *Vi skjutsar er till Arlanda och hänger med så långt vi får. Överraskande nog fick jag och Hugo hänga med hela vägen till gaten. Vi trodde att vi var tvungna att säga hejdå vid säkerhetskontrollen. *Ni kommer få kliva på först på planet. Lyckligtvis fanns ytterligare en lite äldre junior traveler som tjejerna skulle dela rad med. *Väskan är packad med snacks och dricka. Filmer är nedladdade och hörlurar kontrollerande. Bra om ni sover lite också med tanke på att vi klev upp kl 03.30. *När ni landar messar ni oss. Ring mormor och morfar på FaceTime. Båda två pratar flytande spanska och hjälper er att kommunicera med spanska personalen SAS lämnar över er till. *Personalen hjälper er att hitta er väska på bagagebandet. Ni vet vilken det är. Den svarta med den blå gummisnodden på. *Lilla mormor och Love står precis när ni kommer ut. När ni når dom börjar en veckas sommarlov med villkorslös kärlek, bus och äventyr. Nu följer en hel familj flickornas flight via appen. Pappa har blockat i sin arbetskalender och känner jag mamma rätt är hon redan på flygplatsen. Trots ett omtumlande hejdå så vet jag att dom vill det här. Dom var förväntansfulla och otroligt modiga. Dom/vi fick ett jättefint bemötande vid gaten av SAS personal och jag är övertygad om att det fortsätter även på planet. Många barnfamiljer skulle ombord, de såg vårt hejdå. Några föräldrar håller säkert ett litet öga även på våra tjejer. Dom reser inte ensamma, dom reser tillsammans. Dom har varandra ❤️.
