Vi är mitt uppe i att njuta av våra ”stora barn”. För bara något år sen såg livet annorlunda ut och visst har allt sin charm- denna smekmånadsperiod är ljuvlig! -Ömsesidig ”respekt” Kanske inte ömsesidig respekt men näääästan. Kom att tänka på detta på juldagen när jag lämnade in tjejerna på mini Sats. För något år sedan funkade det inte alls. ”Kan Leonores mamma komma till mini Sats. Det är utbytt till ”Men mamma varför kommer du redan”. Tb???? -Mindre packning Vi har inte behövt packa med hela hemmet för vår vintersemester?? Hejdå blöjor, välling, våtservetter, nappar i tusen och vagn. Dock är tjejerna lika klädintresserade som mig så vi har ändå överlast? Egna, läckra ryggsäckar fyllda med självvalt pyssel inför resan -Delade intressen Hejdå Babblarna- Hej gemensam vald familjefilm! -Tillbaka kaka Första tiden/året handlar om att ge, ge, ge och ge. Nu får man tillbaka♥️ -Beauty sleep Vi kan återigen räkna med åtta timmars ostörd sömn?? & om en natt är tuff pga olika anledningar blir man totalt nedbruten i flera dagar. Hur sjutton fixade man vakna nätter under en så pass lång period? ? Saker jag uppskattar och vill ska vara för evigt: -Den självklara närheten Pratar bara utifrån mig själv men jag gosar inte speciellt mycket med mina föräldrar. Idag är fysisk närhet med barnen naturligt och självklart. Dom varma kramarna vill jag varar för evigt. -Upptäckten Allt är häftigare i barnens fantasi. En stig kan förvandlas till lava, och hemma finns ett tiotal kojor. Det är roligt att pyssla, rita och spela spel men det allra roligaste är att leka på deras villkor. Att få följa med i deras fantasi. -Tankarna Dom stora tankarna som kommer plötsligt och spontant. Just vid läggningen reflekteras det mycket. -Rösterna Det skiljer bara två år mellan Molly och Leonore men det skiljer massor i rösterna. Molly har en klarare stämma medan Leonore fortfarande låter som ett mindre barn. Jag njuter av att få höra på Leonores berättelser. Småbarnstiden må ha varit tuff. Det är fortfarande tufft med nya utmaningar hela tiden. Men oj vad ljuvligt det är. Jag vill inte befinna mig någon annanstans än där jag faktiskt befinner mig. Och i detta nu njuter vi av våra döttrar, men i framtiden har mitt hjärta plats för en till. Ju längre ifrån man kommer de första åren, desto mer glömmer man. Jag skulle vilja uppleva allt detta igen ❣️
