Det börjar nästan kännas som ett skämt, att allt bara spiralar ner sen 2020-talet började. En långdragen pandemi, sen ett krig som står på gränsen till att vara WW3 & nu får man istället katastrofuppdateringar om hur alla svenska hushålls ekonomi kommer gå helt åt hellsikke med höjda räntor och inflation som leder till lågkonjuktur deluxe. Däremellan skolskjutningar, upplopp och jag vet inte vad... det känns som att dom dåliga nyheterna avlöser varandra. Jag blev faktiskt paff i affären när jag stod vid brödhyllan och tänkte att ”men shit vad mycket allt bröd kostar helt plötsligt?”. Allt har ju blivit dyrare men just brödet hajade jag till vid. Det som kostade tjugonånting kostade typ det dubbla nu. Jag är inte den som brukar kolla priserna i affären så om jag reagerar måste det gått långt 🫣😂 Den pessimistiska delen av mig känner att nä nu ger jag upp hoppet om det här årtiondet 😅 Det är bara att bita ihop och rida ut 7,5 år till av eländet som är att vänta. Men jag känner också att trygghetsmänniskan i mig får lite adrenalinrush i att läsa nyhetsrubrikerna i dagsläget om elpriser, höjda räntor, aktieras och hur det kommer bli tuffare än vad det varit på 30 år för dom svenska hushållen. Det känns surrealistiskt att jag levt hela mitt liv utan att det varit lågkonjuktur "på riktigt" som i att folk kan få flytta från sina hem för att dom inte har råd att ha kvar dom. "Vad är egentligen en lågkonjunktur? Några av kännetecknen för lågkonjunktur är att vi ser försämringar på arbetsmarknaden, arbetslösheten stiger, sysselsättningen minskar, produktionstillväxten dämpas. Hushållens konsumtions utvecklas svagare, man blir helt enkelt mer försiktiga och sparar mer av sin inkomst." Det känns skrämmande när man läser om det här att inte veta hur lång tid det kommer pågå. Kommer det vara ett år, 3 år eller 10 år? Kommer det här bli en avgörande del i valrörelsen i år? Är det här positivt sett till miljö och klimat att vi kanske konsumerar mindre? Eller kommer den nyttan vägas över av att folk kommer bli arbetslösa etc? Kommer det bli mer kriminalitet när sysselsättningen minskar? Det snurrar minst sagt i huvudet. Som egenföretagare tänker jag på mig själv också, en nödvändig reflektion i vad det kan innebära för min verksamhet. Om jag sijar kring det känner jag mig inte så orolig för egen del då jag inte dras med stora kostnader och lätt kan anpassa mig efter intäkterna. Och även om konsumtionen kommer gå ner tror jag forfarande företag kommer vilja annonsera hos influencers, för det är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att marknadsföra och om man ska spara in kommer det nog gå hårdare på typ traditionell media. Då känner jag mig mer oroad för dom som driver företag i min närhet som är mer direktkopplad till konsumtion, alltså som själva säljer produkter och tjänster. Så självklart känns allt lite... nervöst och som att man inte kan jobba exakt som tidigare på något vis. & jag känner en inre stress när jag läser om att svenska barnfamiljer är så belånade i bostäder och kommer ha svårt att ha kvar sina hem. Tanken på att behöva sälja huset för att vi inte har råd med det känns så ångestframkallande (även om vi nog inte behöver oroa oss för just det)… Hur känner du kring ekonomin just nu. Är du orolig eller lugn, känner du att du har en buffert eller kommer det bli tight om räntorna stiger så mycket som det förutspås? & har du några tips att dela med dig av till andra i kommentarsfältet som behöver spara in nu när allt blir dyrare? ❤️
