Det blev lite av en diskussion i förra veckan om att Molly fick en värsting pistol i födelsedagspresent. Tycker vi det är okej att normalisera våld och vapen? Tycker vi Molly ska leka leker där hon dödar folk? Vi reder upp det! Här har ni värstingen som födelsedagsbarnet blev överlycklig för. En lång jäkel med 24 skumgummipluppar man skjuter med. Till den här fick Molly också en grej man ska pricka för att få poäng. Vi testade också att ställa upp tomma ramlösa-flaskor på räcket och skjuta mot dom - det var superkul för allihopa. Jag tänker att alla föräldrar resonerar olika och om du tillhör en av dom som säger blankt nej till alla former av leksaksvapen så respekterar jag det. Jag säger inte att vi tänker rätt och någon annan fel här men just i det här fallet har vi valt att se ganska avdramatiserat på att det är just ett vapen. Det ser inte ut som ett ”riktigt” vapen utan ser typiskt barnleksakigt och plastig (och fult🙈) ut. Molly är ett barn som inte är våldsam för fem öre. Hon är en bra kompis, omhändertagande om både vänner, familj, djur och väldig eftertänksam. Jag är så stolt över att det är en kvalitet hon ofta får beröm för - att hon är en bra kompis. Det finns helt enkelt noll tendenser till våldsamhet i henne just nu. Men en nyfikenhet på att lära sig skjuta prick. Hon vill inte ha en pistol för att springa runt och leka ”pang pang jag dödar dig!” utan för att sikta på saker långt ifrån och öva sig i det. Det tycker jag är en väsentlig skillnad. Och också att Molly fyllde 7 år och är så pass stor att hon fixar att hon inte får skjuta på exempelvis sin lillasyster eller andra barn. Eller överhuvudtaget sikta på människor. Att det bara är okej att skjuta på bestämda saker som vi kommit överens om - som pricktavlan eller flaskor vi ställt upp just för det. Hon är stor nog att resonera med och att ta instruktioner, om hon inte skulle lyssna och ex. skjuta på Leonore skulle vi självklart plocka bort den och säga att då får hon inte ha den. Hade jag haft ett barn som var mer utåtaggerande och mer aggressiv i leken hade jag nog tänkt annorlunda. Då hade jag velat begränsa ”vilda” leksaker och lägga mer fokus till mjuka lekar. Kanske ligger det lite i att jag ser det som positivt att Molly vill ha och leka med något som ses som en typisk ”pojkleksak”? Jag tycker som sagt att man inte ska begränsa barn till pojk/flick-saker och tycker det är positivt att barnen leker med lite allt möjligt och får lov till att utveckla intressen utan att vi lägger oss i allt för mycket (som sagt, självklart får dom inte leka på sätt som skadar andra eller förstör!). Kanske vill Molly i framtiden hålla på med skidskytte? Kanske är det nu intresset tar fart med att skjuta prick på tomflaskor i trädgården? Eller så tröttnar hon om en kvart och den där pistolen får ligga och skräpa i någon låda tills den rensas bort. Omöjligt att veta men jag vet att jag som förälder vill uppmuntra det mitt barn visar intresse för. Hur tänker ni? Och är det skillnad på vapen och vapen när det kommer till leksaker? Jag tänker svärd eller vattenpistoler - är dom mer okej än plastpistoler med skumpluppar som skjuts? Vart går gränserna och hur hanterar man barn som leker att allt är vapen och skjuter ”PANG du är död” på alla i sin närhet?
