Jag såg att mitt samarbete med Friends om det viktiga ämnet mobbning fick sig ett inlägg på Bloggbevakning och kikade igenom kommentarerna. Jag stannade till över att det blev som en lång off topic-tråd om just ordet "tolkningsföreträde" och jag insåg att det är ett ord som verkligen väcker känslor, också hos mig. Vart står ni i TF-frågan? Personligen så... tycker jag faktiskt ordet har blivit missbrukat på internet senaste åren! I grunden tycker jag att tolkningsföreträde sett till innebörden att man alltid har TF till sina upplevda känslor är bra. Om jag säger att en situation fick mig att känna mig överkörd eller sårad så har jag rätt i att det är känslorna jag upplevde. Det går inte att säga att "nä du blev inte alls ledsen för det var inte sårande". Man har alltid TF över sina egna känslor helt enkelt. MEN det betyder ju inte att man alltid upplever situationen "korrekt" utan att man kanske tolkar in sånt som inte var där eller missuppfattade något. Någon annan kanske inte alls hade blivit sårad av samma sak exempelvis. Men där tycker jag också det blivit missbruk av ordet online där man utger sig för att ha TF i saker och ting och därför får alla andra inte ens yttra sig om något. Jag upplever det som att man kör på TF som någon form av triumfkort som fungerar typ som "stjärnstopp" gjorde när man var liten. "Nu får du minsann inte komma med något motargument för jag har tolkningsföreträde så allt du säger är ogiltigt!" typ. Man har som sagt alltid rätt till sina känslor och egna upplevelser. Men jag tycker det känns knepigt om man ska göra det till ett krav att ha upplevt saker för att "få" prata om dom. Jag hörde när Amanda och Hannah i Fredagspodden pratade om ett endometriosinslag på TV där läkaren som pratade om det var man och den andre också var man och hur dumt det var att två män som inte kan ha upplevt endometrios pratar om menssmärtor. & det tycker jag blir konstigt. Får en läkare som aldrig brutit ett ben prata om smärtor vid benbrott? Får en advokat som inte varit gift jobba med skilsmässor? Får en politiker som aldrig varit fattig jobba med bidrag? Jag tänker att en läkare, oavsett man eller kvinna, som lyfter en kvinnosjukdom som endometrios ska bli lyssnad på och inte liksom bortfnyst med att inte ha upplevt det själv. Man måste inte ha upplevt alla världens besvär, eländen eller framgångar för att få yttra sig om saker och ting helt enkelt. Självklart finns det en poäng i att lyssna till dom som har upplevt saker man pratar om, jag menar inte att det är orelevant. Men precis som man tar in deras upplevelser kan man ta in dom som pratar mer teoretiskt om saker. I det mötet tänker jag att man faktiskt kan nå fram till nya vägar eller öppna dörrar som annars riskerar att förbi stängda. Tolkningsföreträde för egna känslor, absolut, men tolkningsföreträde i allmänhet - nej tack!
