”Får alltid känslan av att ni inte tänker igenom beslut ordentligt och att mycket sker spontant😅 Kanske inte stämmer utifrån din text att döma. Samtidigt förstår jag inte varför ni nyligen köpt nya dyra möbler både till kök, vardagsrum och massor till tomten. Det gör man väl inte om man går i flytt-tankar? Alltså ändå ett rätt så spontant beslut att plötsligt sälja huset, eller?” Jag svarade på den här kommentaren👆🏻 i kommentarsfältet också lite kort men har ändå funderat lite kring ämnet och tänkte skriva av mig lite. Vi är en familj med många järn i elden och jag kan förstå att det kan verka som att vi inte tänker igenom saker ordentligt 😂. Hugo har en riktigt entreprenörshjärna och är definitivt den mer spontana av oss. Han ser också investeringar i allt möjligt. Där jag kanske ser det som att leta ett sommarställe att ha för alltid ser han det som att hitta ett sommarställe som kanske är för alltid men annars en bra investering att sälja och uppgradera för. Typ som med Casa Moleo som blev ett ganska kort kapitel? Det ligger alltid tanke och fundering bakom besluten men absolut att ledtiden ibland är rätt kort för vår del. Vi är inte alltid överens från start, Hugo och jag, men landar hyfsat snabbt in i något som känns bra för alla. Jag är inte den som fäster så stor vikt vid saker heller. Det gör mig inte sentiment att säga hejdå till materiella ting. Att köpa eller sälja bilar, lägenheter, prylar… gör mig inget. Däremot sammanhang! Det var hemskt när Leonore slutade på förskolan och vi tog adjö för gott (när Molly slutade hade vi trygg tid kvar med minstingen) och det är därför jag blir så velig i en flytt härifrån. Vi har funderat länge fram och tillbaka och avvaktat länge också, det har känts som vi växt ur huset rätt länge men vi har kollat på lösningar som att bygga ut och göra om. Hugo är inte lika sentimental som jag är, för mig är det så mycket i det här huset som är HEM på riktigt. Våra tidigare boenden har inte känts på det sättet men här har vi bundits samman på så många sätt. Här har vi sammanhang i grannar och vänner. Det skrämmer mig att veta vad vi har men inte vad vi får helt enkelt. Även om jag i grunden vet att det löser sig och blir bra. Nu har vi tagit det här beslutet och det kommer reda ut sig, det är jag säker på, men tills det att vi landat där vi ska landa kommer jag nog vara lite orolig i själen. Sen så möbler tänker vi absolut ta med dom i flytten, skulle det visa sig att dom inte alls passar i nästa boende känner jag dock inte att det skulle vara något problem att sälja av och fixa andra. Det är ju som sagt bara materiella ting ☺️ Men summa summarom, vi är kanske mer spontana än den generella familjen men vi gör inget utan att tänka igenom det först (& om man tänker igenom saker är dom ju inte spontana). Det mesta går att rätta till om det blir fel och på ett sätt får man kanske lita till att ”ödet” reder ut det som det ska. Hur resonerar ni med stora beslut?
