I veckan bakade jag ett barnsligt gott bananbröd utan socker och till det använde jag sötningsmedel från Nick’s (som jag fick i ett pressbud, inget betalt samarbete men produkterna fick jag hem till dörren). Fick en kommentar som jag tänkte lyfta i dagens inlägg! "Jag har en genuin fråga som jag undrar om du kunde utveckla i ett eget inlägg då jag gärna skulle vilja höra dina tankar kring det. Och det är sötningsmedel/socker. Vi vet ju att socker i stora mängder är dåligt för oss men att ersätta det med sötningsmedel är det bättre? Det finns ju även negativa hälsoaspekter med sötningsmedel. Och är det så att man bara äter lite sötningsmedel varför kan man då inte bara äta lite socker istället för lite sötningsmedel? Det blev nog två frågor i en. 1. Hälsonackdelar överlag socker/sötningsmedel 2. I de fall man bara äter lite sött spelar det egentligen någon roll om det är socker eller sötningsmedel då båda är dåliga på olika sätt och att det kanske egentligen är mängden som spelar roll" Först och främst så vill jag poängtera att jag inte är utbildad inom näringslära. Jag är varken dietist, PT eller forskare inom ämnet. Jag är intresserad av kost och träning men ingen expert. Så jag vill inte svara på frågor med vad som är rätt eller fel gällande socker utan utgår bara från mina tankar och hur jag ser på det hela. Att svara på hälsonackdelar med socker eller sötningsmedel överlåter jag till experterna och precis som någon länkat i kommentarerna tycker jag Jacob Gudiol skriver bra om socker och sötningsmedel och är otroligt påläst: - En artikel om att sötningsmedel är neutralt och det är poängen - En artikel om olika sötningsmedel och om något är sämre än socker - En podd om fördelar med sötningsmedel Ett instagramkonto jag fastnat för det senaste är @herraspartam som är kostvetare och postar om olika saker relaterade till kost på ett roligt och enkelt sätt. - Här ett inlägg om aspartam - Här ett inlägg om sukralos - Här ett inlägg om acesulfam k Här kommer mina, högst personliga, tankar om sött i dess olika former! Personligen vill jag hålla nere på sockerkonsumtionen i familj. I vanligt vitt raffinerat socker finns det ingenting som är bra för dig eller kropp förutom att det är just gott. Vi har fått lära oss sen barnsben att sött är underbart, från starten med bröstmjölk/mjölkersättning som smakar just sött. Det känns att de flesta av oss suktar efter sött livet igenom. Är det fel med något sött ibland? Nej såklart inte men som jag ser det får vi dagligen i oss massor med socker utan att vi ens registrerar att det är socker. Köper du påläggsskinka är det socker i. Blodpudding som man fick lära sig var nyttigt är i princip blod, socker och mjöl och visserligen superbra för järnintaget men packad med socker! Äter du en god frukostmacka med kaviar och ägg så har du fått socker där också för kaviar på tub har också socker. Till fredagstacosen får du i dig socker om du kör färdig kryddmix på färsen (helt ärligt orkar jag inte göra egen kryddmix, sockerpåsen får det bli!) och charkbrickan har också massa socker i sig. Vi får helt enkelt i oss socker dagligen utan att vi ens tänker på det. För min del känns det bra att med tanke på detta kunna ersätta det synliga sockret med sötningsmedel. Så länge det fortfarande blir gott! Förut tyckte jag sötningsmedel ofta gav en konstig kemisk smak men som det ser ut i dagsläget finns det mängder med bra alternativ som smakar typ exakt som vanligt socker. Att då använda alternativet som inte påverkar blodsockret eller insulinet och inte heller levererar massa onödiga kalorier känns för min del självklart. Sedan förespråkar jag inte att ha lightläsk som enda dryckesintag eller bara äta sötade bars dagarna i ända men det känns ändå självklart. Jag tycker att vatten ska vara det huvudsakliga intaget av vätska. Jag tycker barnen, och vi, främst ska äta vanlig mat på bra råvaror. Jag tycker man ska få sig en helt vanlig sockrad glass emellanåt och äta helt vanliga bullar med socker på kalas men det får inte bli för mycket. Och att då kunna balansera upp med ex. ett smarrigt bananbröd som är sötat utan socker tycker jag känns bra. Sedan älskar jag när företag utvecklar produkter som tidigare varit sockerbomber. Som Felix ketchup som jag samarbetat med tidigare. Dom började med att ta fram en ketchup med stevia i och helt ärligt tycker jag den smakade... konstigt. Men sedan tog de fram en helt osötad ketchup där man istället ökat mängden tomat. För det ger också sötma. Den smakar vanlig ketchup men känns helt okej att låta barnen dosera själva (ni vet när ketchuphögen överstiger korvbiten...😋). Men jag tycker helt klart det är en knepig balansgång det där med barn och socker! Å ena sidan vill jag hålla nere på konsumtionen av socker och att dom inte ska bli sockertorskar som Hugo (finns det godis i huset sniffar han upp det och äter upp det inom 20 sekunder från hemkomst). Samtidigt vill jag inte skapa känslan av att socker är förbjudet och fel (och kanske också MER eftertraktansvärt) baserat på det. Jag vill ha balansen av att man äter en glass eller godis ibland. Ibland får man saft och det är gott och härligt men inte något man väntar sig varje dag och måste få för att bli nöjd. Att känna glädje i olika smaker som salt, beskt, surt och umami och se socker som just en av alla goda smaker. Att vara öppen för att testa nya saker och ha ett avslappnat synsätt på mat och socker. Tidigare var jag mer stel i mitt synsätt och tänkte ”mina barn ska INTE få godis eller läsk” men hello sen kom verkligheten och knackade på. Nu vill jag mer hitta en balans. Där tänker jag att man ibland kan få sockrade saker, ibland bakar vi med sötningsmedel och ibland sötar vi ”naturligt” med exempelvis dadlar. Jag har ingen aning om jag tänker rätt, det får väl tiden utvisa antar jag! Hur tänker ni andra kring socker vs sötningsmedel och barn och socker?
