Finns det saker du inte väljer att skriva/dela med dig av? Givetvis. Trots att jag har en öppen personlighet tar jag oerhört mycket hänsyn till integritet. Det mesta kan jag prata öppet om gällande mig själv, medan andra saker stannar inom mig eller hos mina närmsta. Saker som bekymrar mig till exempel. Påverkas du av sociala medier? Absolut. Både positivt och negativt. I och med att jag arbetar med sociala medier finns det alltid en inre stress om att prestera. Att synas, att höras och rädsla över att bli bortglömd. En typ av social stress I guess. Den typen av stress har jag under dessa år lärt mig att leva med. Vi lever sida vid sida och ibland blir den påtagligare. Det bästa sättet är då att koppla bort. Gå tillbaka till mig själv. Jag känner att jag har hittat mitt sätt att kommunicera och att jag inte kan göra på något annat sätt. Vlogga är inte min grej, har min story öppen för att följa med ”bakom kulisserna” och skriver om det som faller mig in på bloggen. Jag följer mina egna intressen och tankar. Alla behöver inte gilla mig, något jag strävade mycket efter som ung. Det finns väl ingen som inte vill vara omtyckt? Dock så ska man inte behöva anstränga sig mer än att vara som man är. You do you helt enkelt. Ser du fram emot 2019? Jag ser väldigt mycket fram mot ett nytt år. 2019 känns som ett år där det kommer att ske mycket förändring. Dels i mitt arbete och i vårt liv. Mina arbetsformer kommer att se annorlunda ut vilket känns både läskigt och spännande. Molly börjar skolan vilket kommer ge vårt fria liv ramar att anpassa oss efter. Hon känns redo, och ser redan fram emot att lära sig saker trots att hon mellan åt kan visa separationsångest från tillvaron med förskola. Det jag ser allra mest fram emot just,just nu med 2019 är träningsresan till Costa Rica i mars! Vad är du stolt över? Jag är oerhört stolt över Hugo. Och över oss. För sju år sen träffades två små valpar. Vi har skapat en trygg uppväxt till våra döttrar och hållt vuxenångest borta från dom. Under graviditeten med Molly oroade jag mig över vår ekonomi och vart vi skulle bo. Vi har gjort långa resor i bostadsmarknaden och jobbat stenhårt med våra varumärken. Och 2015 föddes Clean, samma period som Leonore. Att Clean idag finns i vår egna Ica butik... jag måste nypa mig själv i armen! Det var under många år en uppförsbacke och jag såg bara stora belopp med pengar försvinna från vårt sparkonto. Men Hugos och hans brors glöd släcktes aldrig, trots att mitt egna hopp försvann ett tag. Jag är stolt över min mans driv om att skapa en ännu tryggare framtid för oss som familj. Den tryggheten han jobbar hårt för är bland det finaste han kan göra för oss, för han vet om vilken hare jag är! Våra fria arbeten har gett oss mycket tid med våra kids. Och det är jag inte stolt över, men extremt tacksam för. Jag vill gärna arbeta, men mitt hjärta finns alltid hos min familj. Man är olika, och jag har inte alla den där hungern som t.ex. Hugo har. Det kanske är tabu att säga men jag tror det bara handlar om att man vill olika. Jag trivs i att kunna bestämma tempot i jobb, kunna tacka nej till samarbeten med stora arvoden för att jag inte tycker att det stämmer överens med vad jag tror på och fortsätta visa en ärlig Paula. Så på så sätt är jag också stolt över min förmåga att säga ”tack, men nej tack”. 2018 var året som gav mig mental styrka. Det är inte så tokigt det här med att bli äldre och bli klokare. Jag tänker alltid ”det ordnar sig” när man står framför beslut. Blir du ledsen över elaka kommentarer? Ibland. Ofta biter det inte, men jag är bara människa och visst kan jag bli ledsen. Det har varit tufft att känna sig så granskad i och med min ändring i träningen. I år gick jag all in och har aldrig mått bättre! Både psykiskt och fysiskt. Men det har varit tufft att både fat shaming och thin shaming. Den senaste tiden har jag fått kommentarer om att jag ser manlig ut, har en alldeles för platt rumpa för dom vikterna som jag ”hävdar” att jag lyfter och att jag ser ådrig ut. Det är tröttsamt men ingenting jag lägger fokus eller energi på. Tänker mer ”Jahapp så upplever inte jag det men tyck det du. I don’t cööör”. Å
