Nu känns det som att Pulkan begått kompentensutbildning innan jullovet! Kan man klassa det som konferens när man ligger och streamar från sängen? Jag har i min roll som influencer tittat på SVT dokumentären "Priset vi betalar" som handlar om hur influensers marknadsför plastikoperationer och främst operationsresor till Turkiet. Har ni sett den och om ja, vad blev era reaktioner? För mig personligen känns det både SÅ främmande och ändå så vanligt. Svårt att beskriva men jag vet ju hur vanligt det här är i branschen även om det aldrig varit aktuellt för mig. Jag kan faktiskt inte ens föreställa mig en alternativ verklighet där jag skulle åka till Turkiet för att operera mig och göra samarbete av det hela. Bara att operera mig utomlands utan att förstå personalen runt omkring känns läskigt och något jag bara skulle göra i absolut nödvändiga fall, alltså om man blir akut sjuk på en resa är det inte snack om saken. Men att självmant resa iväg till ett annat land för att bli nedsövd, skuren i, vakna upp och må dåligt, lite eftervård och sen sitta nyopererad på ett plan hem? Aeeej jag kan knappt tänka mig något mer o-lockande. & alla risker som det innebär med nedsövning, operation, eftervård, risk för infektioner. Nej OM jag skulle operera mig någon gång skulle jag 100% tycka det var värt varenda krona för att göra det här i Stockholm, med svensk personal, svensk sjukvård nära om något går fel, möjlighet att kontakta kliniken direkt något inte känns bra osv. Visst kan det locka med billiga priser på mycket men när det gäller ens kropp, den enda kropp man har, så förstår jag inte hur man kan vilja göra saker "så billigt som möjligt". Hur kan man känna att det är värt risken? Hon som nästan dog av sin BBL och under tiden på sjukhus i Sverige var mest oroad över om dom lyckats "rädda" hennes BBL och dessutom kontaktat kliniker i Sverige och Turkiet IGEN efteråt för att göra om den? Jag hittar knappt ord för hur lite jag förstår det tankesättet. & att sen åka tillbaka till Turkiet och göra den där knäppa tandoperation många gör när friska tänder slipas ner till små piggar för att få på porslinskronor med orden "jag har aldrig hört någon som dött av göra tänderna!". Alltså man kan väl få infektioner i munnen också, eller? Tycker jag sett hur många tandläkare som helst ondgöra sig över såna där nedslipningar. Nej det kändes verkligen skrämmande att utseendet får ta sån stor plats att ens egna hälsa känns så oviktig. Är det värt att dö för en "perfekt" rumpa? En rumpa som man i slutändan (!) knappt ser själv utan mest sitter på. Nej det är mycket jag inte förstår när jag kollar på dokumentären även om jag absolut kan förstå skönhetshetsen hos dom som gör operationerna. Att leva sitt liv som influencer, kanske ännu mer när man har den typ av profilering som dom har (jag har mer föräldraliv, träning, lifestyle snarare än fest, smink/mode, dokusåpa), gör en ständigt medveten om sitt utseende och OM man skulle ha förmågan att glömma de för en stund kommer snart någon illvillig kommentar och påpekar vad ens svaga punkter är. Om man då har komplex sen innan tror jag det är så lätt att halka dit. Speciellt om man blir erbjuden en "gratis" operation. Men även om man inte har komplex tror jag en vardag full av filter och perfekta ytor gör att det känns väldigt odramatiskt att operera sig. Jag har själv varit lockad att göra mina tuttar, som jag berättat om tidigare, och var även på en konsultation. Om jag hade gått för det valet hade jag betalat allt själv och inte gjort någon form av samarbete men när det kom till kritan kände jag mig inte villig att lägga mig under kniven för något så oviktigt som tuttar. Mina platta amningstuttar får hänga med ett tag till helt enkelt! & något jag själv fnular på i det hela är min egna roll i det när det kommer till samarbeten. Jag skulle aldrig göra reklam för plastikoperationer men jag gör ju ändå samarbeten när det kommer till skönhet. Jag har erbjudanden med rabattkoder på kliniken där jag går och gör ansiktsbehandlingar och testar nya grejer. För mig har det varit någon gräns där där det inte känns OK att ge en rabattkod för exempelvis fillers men en rabattkod på en klinik där man även gör fillers kan ju ge samma resultat i slutändan. Det känns komplex för jag är helt för att exempelvis ta hand om sin hy och unna sig lyxiga behandlingar (om man är intresserad av sånt) och kanske kan en rabattkod hjälpa någon som vill men inte riktigt har budgeten för det att få till det. Samtidigt vill jag inte bidra till att andra känner en press att dom "måste" göra samma behandlingar som jag gör eller att utseende ska kännas som det viktigaste. Jag tänker dock på något sätt att jag är ganska frikostig i att visa upp en annan sida också, som när jag är genomsvettig på gymmet med lite träningsflottigt hår, eller osminkade dagar hemifrån i mjukiskläder där vi röjer runt med barnen. Jag både hoppas och tror att man inte känner en utseendehets från min sida? Fast jag börjar ju å andra sidan vara på tantsidan av influencervärlden med mina 31 år 😂 Summa summarum en sevärd dokumentär tycker jag som ställer frågan om ansvaret för utseendehetsen ligger på makthavarna/influencerna eller på följarna som gillar/interagerar som mest med dom "fixade" bilderna. Är det en ond cirkel och hur stannar man den? Jag fortsätter fundera på min roll i det hela och hur jag kommunicera kring det här med mina döttrar framöver när dom gör sitt inträde på sociala medier. Det är en dialog jag tycker alla föräldrar borde ta med sina barn.
