Det handlar hela tiden om att ha balans, egentligen gällande allt i livet. Det dåliga samvetet bet mig hårt igår när barnen visade missnöje över att jag ska åka på långhelg till Portugal nästa månad. Av ren instinkt fick jag dåligt samvete. I snart 10 år har jag i princip dåligt samvete i olika grader varje dag. När dagen leder mot sitt slut kan jag t.ex. fundera på hur jag skulle kunnat bemöta på annorlunda sätt. Värt att tillägga är att jag också lägger tanke på situationer där jag tycker att jag skött något bra. Jag tror stenhårt på det fria valet och det är en räddning i att ha dåligt samvete i princip varje dag. Jag väljer att inte fastna i negativa tankar och i min egen tankegång försöker jag alltid lära mig utav situationer där jag tycker att jag kunde ha gjort/agerat annorlunda. När jag gör fel säger jag förlåt för hur ska barnen annars lära sig att säga förlåt? Något jag är tacksam för i min föräldraroll är min förmåga att förklara. Hugo säger alltid att ”jag borde vinna sm i bråk” och han har en poäng i det. Jag är verbal och jag har lätt att sätta ord på mina känslor. Jag kan förklara varför jag känner mig arg, rädd eller ledsen. Mitt dåliga samvete hade kunnat styra mig till en olycklig roll som förälder. Mina döttrar har mig runt sitt lillfinger och deras bästa kommer alltid i första hand. Med åren har jag dock av egna erfarenheter märkt att jag inte alls mår bra om jag bortser från mina egna behov. & med åren blir det en självklarhet att även jag ska må bra och vara lycklig. Med god planering och dialog finner jag tid till mig själv. Jag ger tid och engagemang till familjelivet men likaså till mig själv, för mig själv. Under dagen har vi pratat mer min resa utan familjen. Jag frågade barnen hur dom tror att dom skulle känna om en bästa vän flyttade utomlands. ”Dåligt. Jag skulle sakna personen”. Paula: Precis… Tror inte ni att jag saknar Pischa som har flyttat till Portugal? Dom förstod och vi lämnade diskussionen och började att prata om någonting annat. Mitt dagliga dåliga samvete kommer säkerligen aldrig att försvinna men jag kommer aldrig att ha det för att jag tillgodoser mina egna behov i ett familjeliv. Jag vill vara en energifull, glad och lycklig mamma, men jag vill också vara bara Paula. Jag behöver flera olika pusselbitar för att må bra. Det gör varken dig eller mig till egoister. Jag tycker snarare tvärtom, att vi investerar i vår familjehälsa på lång sikt. -Känner du också ofta av det dåliga samvetet?
