Jag läste Lady Dhamers inlägg om att kvinnor bjuder in till mobbing via sociala medier. Läs hennes inlägg här. Mörkrädd är den tanken som jag får fram. Varför beter vi oss så? Hade någon av mina vänner taggat in mig i en bild och gett mig en invit till att håna någon annan hade jag blivit skitarg. Ska det vara så j*vla svårt att acceptera att vi alla är olika? Nej jag tycker inte om allt jag ser på sociala medier, ja jag kan bli provocerad, absolut så kan jag tänka "wtf". Men that's it. Det finns inget behov hos mig att trycka ner någon annan. Verkliga diskussioner med antingen konstruktiv kritik eller kritik tar man med person. Inte skratta åt någon annan som man inte känner med sina vänner. När taggar du dina vänner? Jag taggar på roliga klipp, på fina citat, på inspirerande matlagning. Lady D skriver också att hon och hennes man har separata sovrum. Varför vet jag inte, men det spelar ingen roll. Min tanke: Jag är otroligt beroende av Hugos närhet i sömnen och vill dela sovrum och säng. Man kan tänka och tycka olika utan att hugga. Det skulle aldrig falla mig in att slänga en oskön kommentar bara för att någon resonerar annorlunda än mig. Kan vi inte gemensamt ta lite civilkurage över sociala medier och uppmana oss själva och våra vänner att istället backa varandra? Framför allt vi kvinnor sins emellan? Vi är ju girlpower som bör höja varandra istället för att sänka. Det finns inget att vinna i ditt egna självförtroende genom att hävda att andra är fula eller äckliga.
