Det är ändå uppfriskande att jag fortfarande kan bli förvånad och lite tagen på sängen av vad som väcker reaktioner på nätet trots typ 12 år i branschen. Jag var inte alls beredd på dom känslorna Hugos fjortistilltag skulle väcka. Såhär.. jag hör vad ni säger och inser att det såklart inte är OK att göra så mot någons egendom. En hiss känns anonym men det är ju någon som äger den och som sköter om den och jag förstår att för den som ska ta hand om sånt känns det skit. Jag förstår att ni reagerar på att jag bara tyckte det var kul och inte gav Hugo en uppsträckning. Det var dumt av mig och det var dummare att lägga upp här såklart. Om hissägaren vill kräva Hugo på pengar så är det helt rimligt. Men en ärlig fråga, inte för att ursäkta just den här händelsen utan rent allmänt - känner ni att er moraliska kompass alltid är helt rak? Jag tycker ändå jag är en hyfsat ”god” människa som gärna gör rätt enligt dom regler och normer vi har i samhället. Jag jobbar och betalar skatt och står gärna i kö, jag ger bort mitt säte om någon äldre kliver på bussen och jag tar mig gärna tiden att säga hej till dom jag möter. Jag lär barnen att det viktigaste är att vara snäll och en bra kompis och att man aldrig vet vilken historia den andre personen bär på och så vidare. Inte att jag är exemplarisk på något sätt men att jag ändå liksom hör till den stora majoriteten som fogar sig efter samhället och gör ”som man ska” och tänker att alla ska göra så rätt som dom kan. Men jag är inte 100% korrekt för det. Och jag tycker inte allt som bryter mot reglerna är lika farligt heller. Klotter till exempel, jag vet att det är skadegörelse och därför inte OK. Men alltså för egen del tycker jag snarare det kan göra en miljö mer dynamisk - alltså när det är Street art och inte bara typ svordomar eller snoppar. Sen förstår jag väl rent logiskt att den som äger väggen ifråga kanske inte ser lika positivt på det. Någon lyfte att jag verkade tänka att det skulle vara pinsamt att bli påkommen med att planka i vuxen ålder och inte att själva plankningen är pinsam. Och ja… så är det nog? Jag skulle idag aldrig planka, jag har ekonomi som gör att det är självklart för mig att betala för mig. Men jag kan liksom inte uppröras i grunden över att det finns dom som plankar? Jag tror liksom ingen gör det bara för att det är kul utan för att man känner att man faktiskt inte har råd. Det gör det ju inte moraliskt rätt att åka gratis, I know, men för egen del känner jag inga starka känslor mot plankning. I ungdomen skulle jag nog bara ha kutat om jag blev påkommen men idag skulle det vara så pinsamt att jag skulle sjunka genom jorden av att ha en sträng biljettkontrollsnt vid mig och folk som nyfiket kikar. Jag har svårt att uppröras lika mycket över folk som åker fast för ekobrottslighet och tycker snarare dom fängelsetiderna som blir av dom brotten borde gälla sexualbrott och ännu hårdare sexualbrott mot barn. Där säger min moraliska kompass att man borde få hårdare straff av att utsätta barn än av att förskingra pengar. Men för den sakens skull ”accepterar” jag dom regler vi har i samhället och fattar att ekobrotten räknas som brott mot typ hela vårt samhälle och därför bedöms så hårt. Lite så tänker jag. Hur tänker du och hur ser din moraliska kompass ut?
