Funderingar efter gårdagens festliga premiär: Servitris: Får det lov att vara lite bubbel? Jag: Oh nej tack! Servitris: Är du säker, inte bara ett glas? Jag: Nej tack, jag kör bil idag. Den är tacksam. ”Jag kör bil idag”. Då är det en accepterande ursäkt och man slipper bli påtryckt av saker man inte vill ha. Det är rätt så klurigt det där tycker jag. Jag känner mig alltid så märklig när jag tackar nej, både till alkohol och gottis. Det känns som att jag måste ge en legitim ursäkt och att det inte räcker mig att säga ”jag vill inte ha idag”. -För tro mig, jag älskar bubbel! Men jag dricker alkohol med måtta. Det ser inte jag som något negativt. Jag väljer mina tillfällen sparsamt för hur mycket jag än gillar bubbel så bryr jag mig om annat mer. Som morgondagen och min egna hälsa. Ändå känner jag mig alltid så dum när jag i festligare sammanhang säger ”nej tack” och jag älskar att kunna ursäkta mig med att jag kör bil. Bubbelvatten funkar lika bra för mig Under kvällens mingel stötte jag på en annan bekant som också frågade varför jag inte drack. Svarade igen att jag kör bil varpå hen sa: ”Är du en sådan där som aldrig dricker? Du bara köttar på i träningen och äter selleri?” Nummer ett, jag hatar selleri. Skulle aldrig stoppa just den grönsaken i min mun! Alkohol försvann ur mitt liv den dagen vi blev gravida, och jag väljer som sagt mina tillfällen. Idag är det en vanlig arbetsdag för mig och jag prioriterade denna dag framför bubbel. Men bara för att jag tränar hårt och lever ett hälsosamt liv betyder det inte att jag utesluter annat. I helgen ska jag dricka bubbel, och fira vår bröllopsdag. Jag väljer det tillfället! Då är jag också barnfri och har en ledig dag (söndag) bakom det beslutet. Alkohol är en sådan grej som jag väljer mina tillfällen kring med men även gottis. Vi fostrar våra döttrar med lördagsgodis och det är lite så jag tänker också. Jag vill inte käka socker på vardagarna, det är val som jag gör. Ibland struntar jag i den tumregeln, för vi är människor med begär och laster och det måste också få ta plats i våra livsval. Senast förra helgen fikade vi, och jag åt både paj och daimtårta. Men jag tycker också om goda smoothie bowls Och jag vet att vi kommer att vilja gotta oss även i helgen så igår ville jag varken ha bubbel, snask eller popcorn. Men det är klurigt, jag blir ställd när andra frågar ”varför äter du inte popcorn?”. Känner att jag måste ha legitima ursäkter fast att sanningen är så enkel att jag inte ville ha det just igår. Är det provocerande att säga nej? Måste man dricka alkohol vid festliga tillfällen? Måste man äta popcorn på bio? För mig är det egna valet självklart. Jag accepterar båda just för att jag känner att jag har fötterna på båda sidorna. Men generellt vill jag göra hållbara livsval och det innebär att jag blir selektiv med alkohol och gottis. Men kan inte det bara få vara lika okej? -Känner någon igen sig i mina funderingar kring detta?
