Jag börjar känna mig gammal i gamet i influencervärlden. Nu i september är det faktiskt hela 10 år sen jag startade min blogg och började dela med mig av graviditeten med Molly och livet med en av Sveriges största manliga bloggare. Jag känner mig nästan sentimental när jag tänker på det men det får vi gå in på i ett annat inlägg. Det jag skulle komma till är att det känns som att det som förut var ”bloggbråk” och blev till långa episoder i skvallerbloggar nu försvunnit och istället ska man som influencer vara tydlig med ställningstaganden och med i drev. Dreven går med jämna mellanrum och kan komma av både rimlig kritik mot något problematisk men också från små skitsaker. Men när det väl är igång blir kraven, i mitt tycke, helt orimliga i att alla måste gå in avkrävas något slags ställningstagande. Även om man har noll och ingenting med det att göra ska man göra någon slags offentlig avståndsmarkering för att inte bli = det som drevet går mot. Jag undrar, måste man alltid ta ställning och positionera sig? Min inrikting som influencer är ”lifestyle” där det ryms rätt mycket. Jag uppdaterar om familjelivet, träning, mat & bak, resor och det som pågår i min vardag. Ibland tar jag upp händelser i världen eller min omgivning som jag tänker på men jag är ingen nyhetssida eller moralisk kompass för influencer branschen. Jag känner också att även om jag aldrig tillhört den ”bråkiga” delen av bloggvärlden som fajtats både på nätet och IRL så känner jag mig VERKLIGEN för gammal i mina 31 år för att dras med i drev. Min fokus ligger på vad som ger energi, inte vad som tar energi. Jag vill dreva lika lite som jag vill bli utsatt för drev. Det betyder inte att jag inte reagerar på saker och ting privat - men för mig räcker det med att snacka om det i soffan med Hugo liksom. Självklart kan och ska influencers eller andra offentliga personer bli kritiserade när det är befogat, men det betyder inte att ALLA måste haka på det. Att inte ta ställning betyder inte att man accepterar eller inte accepterar - det betyder bara för egen del att det inte är något som behöver deklareras ut offentligt. Visst får man tycka och tänka och ge sig in i olika frågor man tycker är viktiga. Det är bra med engagemang. Men det här att avkräva avbön eller tydliga ställningstaganden från andra är något jag känner mig så less på. Fokusera på frågan du själv är upprörd kring istället för att jaga runt efter andras positioneringar helt enkelt.
