Caroline från Devote var hemma hos oss och intervjuade mig i förre veckan. I nästa nummer av VeckoRevyn är jag också med i en " under skinnet" intervju. Här är Carolines, luta er tillbaka och få lite skön måndagsläsning: Paula Uribe öppnar dörren till sitt hem med ett stort leende på läpparna och med dottern Molly på ena armen. Vi har aldrig träffats förut, men hon ger mig en stor kram med sin lediga arm och välkomnar mig in. Stämningen är varm och ödmjuk. Paula strålar av glädje och det faktum att hon för ett halvår sedan förlöste ett barn och sedan dess inte fått en hel natts sömn går inte att ana - hon ser fantastisk ut. Vi befinner oss i hennes och sambon Hugo Rosas lägenhet i en av Stockholms närförorter. På teven spelas ett tecknat barnprogram, på köksgolvet ligger en fyrkantig bebisfilt och bredvid den står en babysitter. Lägenheten är omsorgsfullt inredd med en stor soffa, kuddar, en behaglig matta, fräscht kök och fina detaljer. - Jag ska bara fixa i ordning lite gröt till Molly, men vi kan prata samtidigt, säger Paula och ställer sig vid köksbänken. Min första fråga handlar kanske inte helt oväntat om hur hon trivs med sin roll som mamma och hur hennes liv ser ut i dag. För jag, tillsammans med tusentals andra människor, har följt nästan hela Paulas graviditet via hennes blogg där hon öppet och ärligt har skrivit om sina tankar och förberedelser. - Jag trodde att mammalivet skulle vara jobbigare än vad det är, och jag hade inte räknat med den här enormt stora kärleken. Visst förstod jag att jag skulle älska mitt barn, men jag förstod inte hur mycket jag skulle älska det, säger Paula och blandar grötpulver i en skål med en deciliter varmt vatten. ”Jag hade inte räknat med den här enormt stora kärleken” Hon sätter Molly i sin stol vid köksbordet, ger henne en plastsked att leka med och börjar mata henne med en annan. - Just nu är jag mammaledig men jobbar mycket med min blogg. Jag är ambassadör för portalen jag bloggar på, vilket bland annat innebär att jag går på event, möten och har kontakt med andra bloggare. Så det är mycket som händer i min vardag, den är inte lugn! Men jag trivs bra med min tillvaro - jag får stimulans av arbetet, jag tränar väldigt mycket och jag hittar på roliga saker med Molly. Paula är 22 år gammal och hade inte planerat att skaffa barn riktigt än. Så det är en omställning för henne, som älskade att vara fri och gjorde vad hon ville, att plötsligt ha ansvar för någon annan. Men trots det ser hon inga problem med sin nuvarande roll som mamma. - Innan jag fick Molly så festade jag, reste till olika länder, umgicks med mina kompisar och hade väl inga direkta planer för framtiden. Efter gymnasiet började jag jobba på 7 Eleven och efter ett halvår där pluggade jag en sociologikurs på universitetet. Tanken var att fortsätta studera efter den, men då blev jag gravid och planen ändrades, säger hon. Paula och dottern Molly Du är väldigt öppen med ditt mammaliv på din blogg. Får du ofta kommentarer om vad som är ”rätt och fel” gällande barnuppfostran? - Folk har så mycket att säga till om när det handlar om barn. Någon tycker si, en annan tycker så. Det verkar som att just mammor är de värsta ragatorna, haha! Självklart är det tråkigt att folk är negativa, men jag bryr mig inte. Jag gillar när mina läsare kommer med tips, men bara om de gör det på ett respektfullt sätt. Har någon en taskig attityd förtjänar den personen inte min uppmärksamhet. Jag iakttar Paula noggrant när hon matar sin dotter. Hon grimaserar, pratar med mild röst, säger ”åh, så gott” och nickar glatt när Molly smaskar i sig gröten. Det är nästan lite rogivande att se dem tillsammans, deras kärlek till varandra är så tydlig. Det råder absolut ingen tvekan om att Paula är en bra mamma, men jag kan ändå inte låta bli att tänka på alla de kommentarer hon fick innan Molly föddes. De som skrevs av personer som inte trodde på hennes förmåga att ta hand om ett barn eller att ens få behålla det. - Allt var så nytt för mig. Jag hade inget att stärka mig själv med eftersom att jag faktiskt inte visste hur jag skulle bli som mamma, så det var skittufft när folk skrev att de hoppades att jag skulle få missfall. Alltså, vem önskar någon den olyckan?! Det var även många som skrev att socialen skulle ta vårt barn... Jag var riktigt ledsen under den perioden och började gråta flera gånger. Men Hugo stöttade mig och sa att jag skulle bli världens bästa mamma. ”Men vadå, om det känns rätt är det bara att köra!” Paulas sambo, Hugo Rosas, är en entreprenör och en känd profil i bloggvärlden. Paret träffades för två år sedan och blev redan vid första mötet betagna av varandra. - Vi träffades i samband med inspelningen av Whipeout. Hugo blev tillfrågad att vara med och jag såg en annons om att de sökte deltagare till programmet och tänkte ”shit, jag måste vara med!”. Efter några castings blev jag antagen och fick veta att jag skulle befinna mig på Arlanda den 27:e november för att flyga till Argentina. Det var då jag träffade Hugo. Vi hamnade bredvid varandra på planet och det var där ”the magic happened”, säger Paula och skrattar lätt. När de kom hem från inspelningen i Argentina höll de kontakt på Facebook, bestämde sig för att träffas igen och har sedan dess hängt ihop. Och nu har Hugo och Paula ett barn tillsammans, en gemensam bostad och planerar att gifta sig nästa år. - Det har gått snabbt. Men vadå, om det känns rätt är det bara att köra! Jag kommer aldrig sluta kämpa för Hugo. Det kommer säkert bli tufft emellanåt, alla förhållanden går upp och ner, men jag kommer inte ge upp när det blir jobbigt, säger Paula med en bestämd men ändå kärleksfull ton. Händer det att du känner dig utanför med tanke på att många i din ålder gör helt andra saker? - Nej, inte alls! Jag har flera personer i mitt liv som har barn, och så klart personer som inte har barn men som jag alltid har umgåtts med. Jag är minst sagt själv, så det är inga problem. Nu för tiden uppskattar jag att träffas över en middag istället för att vara ute på krogen. Det är så skönt att ha Molly, att ha ett familjeliv och inte ”behöva” gå ut. Jag älskar att gå på Skansen och kolla på getter, det är mycket roligare! Hugo och Paula har nu varit tillsammans i två år Mitt under intervjun ringer det plötsligt på dörren. Det är Paulas mamma som kommer för att hälsa på. Hon har med sig en ny sparkdräkt till Molly, så efter att ha presenterat sig tar hon med henne till badrummet för att byta blöja och sätta på den nya stassen. Paula sätter sig vid köksbordet igen. Vi byter ämne, lämnar mammasnacket bakom oss och börjar istället prata om hennes intensiva träning som hon skriver mycket om på sin blogg. - Jag gick upp 20 kilo under graviditeten. Det hände mycket med min kropp på kort tid. Alla muskler försvann och jag tänkte ”hur ska jag kunna bära mitt barn? Hur ska jag kunna leka, göra kullerbyttor och stå på händer om jag är helt trasig inombords?”. De tankarna gjorde mig ledsen men också motiverad till att få tillbaka min styrka, säger Paula. Hon pillar med halsbandet som hänger runt hennes hals och fortsätter: - Genom motion och träning får man en god aptit, bra sömn, endorfiner och man blir gladare. För mig är det självklart att ta hand om mig själv och min kropp. ”Jag blev väldigt grinig, åt dåligt och allt blev en ond cirkel” Är utseendet mindre viktigt för dig efter att du har blivit mamma? - Självklart är jag mån mig själv. Jag vill se fräsch ut och ha rena kläder, men jag kan utan problem gå osminkad. Det är inte viktigt för mig. Men för några år sedan var jag väldigt sträng mot mig själv gällande vikten. Jag fick absolut inte väga mer än 60 kilo! Men jag var inte hetsig och jag mådde inte psykiskt dåligt, jag var liksom bara lite ”tonårsspinkig”. Men nu har min kropp förändrats och jag kommer kanske aldrig väga så lite som jag gjorde förr - men det gör inget! Nu fokuserar jag bara på mitt välmående. Paulas mamma kommer ut från badrummet och visar upp en glad Molly i sin nya, fina sparkdräkt. ”Åh, så fin du blev” säger Paula med sin milda röst. Sedan går hennes mamma iväg med Molly igen och vi fortsätter prata. - Sedan Molly kom har jag och Hugo blivit väldigt harmoniska. Dock hade vi en dipp under en period då hon sov extremt dåligt på nätterna. Vi båda var trötta och extra känsliga. Jag höll seriöst på att dö under den perioden. Jag blev väldigt grinig, åt dåligt och allt blev en ond cirkel. Men nu är det bättre. Molly är några månader äldre och sover bra. Paula säger att hon saknar att få sova en hel natt. Men förutom de sömnlösa nätterna tycker hon att mammalivet är fantastiskt. - Molly höjer mig till skyarna. Hon har fått mig att fatta vad som är viktigt och vad jag lever för. Just nu lever jag för henne. Innan vet jag inte vad jag levde för. Jag festade och tyckte det var roligt med smink och kläder… Jag var inte ytlig, men hade ingen som jag älskade på samma sätt som jag älskar Molly.
