”Varför kan ni inte vara ensamma? Varför måste ni alltid vara med andra?” Jag förstår inte riktigt laddningen i den här återkommande frågan. Jag förstår inte hur vissa ens orkar lägga ned den negativa energin i hur andra väljer att leva deras liv. Men vi tar en djupdykning i den här frågan för att en gång för alla besvara samtidigt som jag får skriva min syn på saken. Först och främst, jag och Hugo lever med varandra. Vi gör mycket ensamma i och med att vi är gifta och bor tillsammans. Det hade inte varit roligt att dela ett socialt sammanhang om vi i grund och botten inte hade det bra. Vi väljer inte att umgås med andra för att slippa vara själva. Vi, alltså både jag och Hugo ÄLSKAR att umgås med andra. Vi är sociala varelser och har en inre krets som vi står nära. Vi som ett gift par käkar mer än gärna middag med likasinnade vänner. Vi reser tillsammans och följer varandra tätt genom livet. Det utesluter inte det egna umgänget med vänner. Vi ger varandra mycket frihet till både tid med vänner och intressen. Vi har levt med varandra i snart 10 år och vårt sätt att leva har funkat för oss. Jag ser inte det negativa i att aktivt välja att spendera t.ex. alla hjärtans dag med nära vänner. Jag ser inte heller problemet i att resa tillsammans med andra. Om läget är lugnt i sommar kommer vi att spendera sommaren i Marbella. Vårt boende är klart och i Marbella har vi mycket vänner. Vi utgår alltid utifrån oss själva och stämmer av dagsformen. Hur mår alla, vad vill alla göra men jag och Hugo är likasinnade och väver mer än gärna in det sociala med familj och vänner. Viljan att spendera tid med andra är ingen flykt från att vi skulle känna oss olyckliga med varandra. Jag och Hugo spenderar oftast tiden själva, speciellt under året som har gått. Däremot är vi ense om att umgänget med nära och kära berikar oss. Jag lägger ingen värdering i om du inte tycker som jag. Din känsla är din känsla. Du och din partner kanske tänker på ett annat sätt och det är helt ok. You do you och gör det som funkar för er. Så med det sagt- Snälla sluta bara indikera något annat. Jag var inte ledsen och jag tycker inte att helgens bilder gav det intrycket. Jag var lycklig, uppspelt och blown away av upplevelsen av Frantzén. & jag är lika lycklig nu ikväll när vi är tillbaka i vår vanliga vardag. Vi är återförenade med våra fantastiska barn och ska precis starta en ny serie. Helt ensamma utan varken barn, vänner eller andra familjemedlemmar. -Hur står du i den här frågan? Vill du och din partner i er relation spendera ledig tid med vänner & familj?
