Ni kom med många kloka inputs från mitt inlägg med tankar på olyckan på Gröna Lund. Visst är det helt rätt ändå att det större risk att krocka i trafiken eller ramla olyckligt eller annat vardagligt som man utsätter sig för varje dag. Och om man tänker att Jetline åkt typ 24 miljoner turer är sannolikheten hyfsat liten att något liknande ska hända. Jag förstår verkligen de logiska tankarna och ni har helt rätt. Men det är ändå något som skaver i mig. Jag tror det handlar om tilliten. För skillnaden är ju att trafiken måste vi befinna oss i någon grad. Och vi måste gå ut och vi måste göra massa saker som kan leda till olyckor. Men nöjesparker måste vi ju inte gå till, dit går man bara för att det är roligt. Och att det är roligt att åka karuseller är ju att det är pirrig och adrenalin fyllt, att det känns som man bryter mot fysikens lagar när man slungas upp och ner i luften. Det känns farligt men man vet ju att det inte är farligt på riktigt, att man är säker där man är fastspänd. Man vet att det är läskigt i stunden men att man sitter ordentligt fast och att det är så mycket säkerhet inkopplad att rädslan inte är på riktigt. & även om det här nu “bara” är en olycka på 24 miljoner turer så gör det här något med tilliten. För nu kan man inte vara säker på att man är säker. Man kan inte stå nere på marken och se hur ens barn åker upp i fritt fall för att sen rasa ner utan att känna lite lite oro över att bygeln åker upp, att raset inte slår i marken. Det är fortfarande osannolikt ja - men en kvinna lämnade sina barn nere på marken och skulle bara åka en tur med bergochdalbanan och det var det sista hon gjorde i livet. Barnen fick aldrig mer se sin mamma. Det är så ofattbart tragiskt och gör att det känns ”onödigt” att utsätta sig för den risken. Så roligt kan det inte vara att det är värt det. Om hon hade fått valet att leva med sina barn eller åka den turen vet vi ju vad hon valt med facit i hand. Men sen är det väl också så som ni säger. Att man är rädd nu och sen kommer glömma det hela. Nästa sommar kanske Jetline går igen som ingenting, eller så står någon ny karusell där. Jag kommer säkert också tappa känslan av att det är farligt med tiden, kommer inte hindra barnen från att åka karuseller även om det kommer skava lite lite i magen. Men ni kanske förstår mina tankar?
