Dags för diskussion | Paula Rosas blogg

Jag ser att både Hugo och Lady Dahmer har publicerat en artikel dom båda har medverkat i. Frågan löd: "Skulle du klä din son i rosa". Det första jag vill poängtera är att det är okej att tycka och tänka olika. Vi formas till den individ vi är av erfarenheter, uppväxt, moral, grupptryck om många fler aspekter. Jag personligen skulle inte ha några problem med att sätta på min son ett par lila mjukisbyxor. Låt säga att vi nu kommer att få en dotter, alla hennes kläder skulle jag spara till nästa barn. Och om det nu skulle bli en pojke skulle jag inte tveka en sekund på att klä honom i rosa boddys. Även på dagis skulle jag klä min son med alla möjliga färger. Jag tror inte att barn är medvetna om blått och rosa på dagis, jag tror att det är föräldrarna som skulle snegla med ett snett öga och ifrågasätta mig som förälder om min son bar en rosa tröja. Jag håller med Hugo om att göra allt i sin makt för att göra sitt barn lycklig. Jag vill inte utsätta mitt barn för mobbning eller utanförskap. I en äldre ålder komma barnet kunna utrycka sina egna känslor och då kommer jag stötta honom/henne till det barnet står för och vem den vill vara. Vill hon/han bli en punkare så får det bli så och så vidare.

Jag och Hugo kommer i första hand att uppfostra vårt barn. Men det kommer finnas fler vuxnas åsikter som kommer att bli involverade i barnets resa inför att skaffa sig en uppfattningar om olika saker. Våra familjer kommer påverka, dagis pedagoger, skolfröknar, kompisar, kompisars föräldrar med mera.

Dagens normer säger att rosa är en flickfärg och blå är en pojkfärg. Jag själv älskar båda färgerna och har kläder i båda. Men i just barns kläder är dom här färgerna könsrelaterade, och det är vi själva som satt upp dom här reglerna. Under spädbarnsperioden kan min son absolut få bära rosa kläder, även under dagisperioden men kanske en mer diskret nyans och helst inte med en ponnyhäst på. I skolan däremot, om min son inte själv vill bära rosa kommer jag definitivt att undvika det med motivering att jag vet hur barn i en lite högre ålder faktiskt kan mobba varandra, Min lilla älsklingslillebror kan komma hem och säga att han vill gå på diet, bara för att någon i skolan sagt till honom att han är lite rund. Lucas är lite gosigt mullig men det är något som han kommer springa av sig. Jag var också rund ett tag när jag var liten men det försvinner. Tillbaka till ämnet, Lucas är bara sex år och redan i den åldern har barnen lärt sig vad som är "rätt" och "fel". Kalla mig feg eller vad ni vill, jag vägrar utsätta mitt barn för att känna sig retad eller utskrattad för att hans föräldrar sätter på honom femenima kläder. Jag säger inte att jag kommer hetsa sonen till att bli matcho och bara bära kläder med bilar men jag kommer att anpassa mig efter samhällets normer. Jag tycker att det är viktigare att lägga fokus på att få barnet att känna sig accepterad hemma hur hon eller han än vill vara än att visa vart man står i form av hur man klär sitt barn i skolan. Vill min son bli transvestit i en högre ålder och vilja klä sig i kjol och klackskor finns det ingen som kommer att stötta honom lika mycket som jag, men det beslutet tänker jag låta honom ta. Inte jag.

Jag respekterar Lady Dahmers åsikter, likaväl som att jag tror att hon respekterar andras. Vi människor kan inte dra jämt i varje debattämne men jag tvivlar inte en sekund på att hon inte gör sitt bästa i mammarollen. Hugos åsikter respekterar jag också. Han ser skillnad på det kvinnliga och det manliga. Hugo är inte extrem i sina åsikter, jag tror att han tänker som många andra. "Vi föräldrar" valde att jämföra dag och natts åsikter i frågan "Skulle du klä din son i rosa". Meningen var att få reaktioner från både för och emot sidorna och det tror jag att dom kommer lyckas med.

Jag bollar nu över frågan till er, hur ställer ni er i frågan "Skulle du klä din son i rosa"?