Dagens fråga | Paula Rosas blogg

Jag fick en fråga om vad jag tycker om kalabaliken i Dessies blogg efter att hon har gått ut med att hon inte vill amma.

Kom igen, vi lever på 2000-talet där varje individ har rätt till att göra det som känns bäst för en själv. Hur menar du som säger att Dessie är en dålig mor som väljer att avstå från amningen? Hon försökte ju och det funkade inte? Get over it! Jag tyckte att det var sjukt frustrerande i början när mjölken inte hade runnit till ordentligt. Det var kämpigt och det gjorde ont. Molly sög dessutom fel vilket resulterade till såriga och blodiga bröstvårtor. När hon sög till var jag tvungen till att bita mig i läppen för att ej börja tjura. Hugo såg på mig att det gjorde ont och var ovant. Vid några tillfällen lät jag hormonerna ta över och slängde ur mig"Nu skiter jag i det här, vill du ta över och vara en mjölkande kossa så varsegod". Eller "Hur sjutton fungerar det här med ersättning, köp hem hela kvantums sortiment för det här funkar inte!!!".

Sen fick jag nys om silkonskyddet. Det är en ammande kvinnas bästa vän. Helt plötsligt vart amningen en rogivande stund. Ett litet tillfälle där jag och Molly stängde av omvärlden och bara hade en liten egen mysig stund. Det var himla härligt att ligga där hud mot hud och studera denna lilla varelse som kommit för att förändra mitt liv. Amningen gav mig otroligt mycket och stärkte mitt självförtroende genom att jag fixade att ge mitt barn mat. Amningen fick mig att bonda med Molly och det var en självklarhet för mig att försöka ge mig på amningen. MEN hade det gått åt pippsvängen så hade jag inte tvekat en sekund på att istället ge flaska.

Jag har väninnor som redan innan bebisen kommit bestämt sig för att inte amma. Det kan bero på att man inte vill ha sin kropp som en matkanal eller att man vill ha det så jämställt som möjligt mellan varandra som föräldrar. Vad säger man om det tänket? En "ännu sämre mamma för att man inte ens testar att amma"?. Jag köper inte det. Ja barnet får ett bra immunförsvar genom amning. Ja det är naturligt att amma. Ja man bondar med barnet genom att amma. Men det gör man med flaska och ersättning med!

Minns ni hur jobbigt jag tyckte att det var att amma offentligt? Det tog lång tid för mig att våga sitta där på parkbänken och "langa patte". Men till sist tog jag mig i nackskinnet och gjorde det och det var inte så läskigt som jag hade föreställt mig. Dock så ammade jag aaaaldrig utan att skymma bröstet med en liten filt eller något. Så till er ammande kvinnor, skäms aldrig för att amma på offentliga platser! Vill ni dölja er lite så se till att alltid ha en extra snuttefilt i skötväskan. Och till er som ger era barn ersättning, köp en shysst termos för i vissa situationer är det svårt att få tag på varmt vatten.

Min dotter vägrade ta bröstet vid 6 månader. Då hade vi börjat blanda flaska och tutte ett tag. Kanske dumt av mig som faktiskt ville amma lite längre. Men nu i efterhand så kändes det skönt att det var Molly som sa ifrån och att det inte var jag som "tog ifrån". Nu är amningen utbytt mot en mysig stund med välling. Än idag så lägger vi Molly i famnen. Nära, varmt, kärleksfullt och tryggt. Hennes hand letar sig alltid innanför tröjan och lägger den över bröstet. Klappar och kliar tills ögonen börjar slumra till efter att flaskan är uppdrucken. Det är en otrolig mysig stund och ett bra avslut på en dag. Så go for it, gör det som känns bäst för DIG och stunta i vad andra tycker och tänker om amning! Tro på dig själv så kommer barnet säkert bli glad och nöjd! =)

Miraklet