Dagens fråga | Paula Rosas blogg

Just nu pratas det mycket om mobilanvändning bland barn . Det har fått mig att tänka till om vad jag tycker om det. Jag arbetar mycket med min blogg och det gör jag både från min mobil och min dator. Det är lätt och smidigt att blogga från mobilen men jag gör oftast min bloggning genom datorn. Varför? Jo för att jag har sedan dag 1 i Mollys liv ägnat hennes vakna tid åt henne och ingen annan. Sedan Molly kom till världen har jag blivit urdålig på att svara på sms och svara när det ringer och det är för att jag inte ägnar min telefon något intresse.

Dom gångerna jag ändå har telefonen i handen när Molly är vaken så tar den så fort över uppmärksamheten. Fokuset på Molly försvinner och så ska det inte vara. Jag vill vara med av flera olika anledningar. Först och främst så är det mitt ansvar som förälder att se till att hon inte gör illa sig genom att välta eller så. Självklart kan olyckan vara framme ändå men jag kan undvika det genom att inte hålla på med något annat när Molly leker. Sedan tänker jag på barnets välmående. Hur kul är det för barnet när den söker kontakt och mamman eller pappan inte bemöter ögonkontakten för att man istället kollar ner på en surfplatta?

På arbeten kan man också bli distraherad av ens telefon. Det kanske är instagram, facebook eller bloggar som lockar. Detta är inte heller okej. Om man arbetar med en konkret personkontakt så bör man respektera behoven inom ens arbete. Om man arbetar inom vården så är de gamla viktigast, om man arbetar på en förskola så är barnen viktigast. Inte mobilen! Jag vet inte hur jag skulle reagera om jag såg Mollys pedagoger sitta med telefonerna på arbetstid. Det skulle nog få mitt förtroende för dom att minska då jag ger över ansvaret på mitt barn till dom medans jag arbetar. Under den lilla oskyldiga mobil-breaken kanske Molly drar ner i backen och gör sig illa just för inte någon hade uppsikt över henne. I parken har jag sett samma sak. Föräldrar som sitter med mobilerna istället för att kolla på barnen. Där kan det också gå illa och varför vill man inte ta det säkra före det osäkra? Självklart kan du ta ett steg tillbaka och bara slappa med mobilen men se då till att den andra föräldern eller en annan vuxen har koll på barnet.

Det har hänt mycket med sociala medier på senare år. När jag var liten så existerade inte mobiler och datorer på samma sätt. Det känns lite tråkigt att barn hellre sitter och spelar tv-spel än att vara ute och leka. Där kommer jag iallafall vilja göra skillnad. Att jag hela tiden får göra medvetna val för att göra det som jag tycker känns bäst för min dotter. Hon kommer säkert bli intresserad av suftplattor och liknande då hon växer upp i en tid som erbjuder sånt. Om mamma bara sitter med sin telefon så kommer hon att bli intresserad av telefonen och senare upptäcka alla appar och spel. Nej, nej och nej känner bara jag. Vi får inte försvinna in i cybervärlden, om det är svårt så får man avsätta tid tillsammans i verkligheten. Med telefoner blir vi tysta och hur skulle det påverka Molly i längden? Skulle hon bli osocial? Ovetande om hur man umgås? Det vill inte jag riskera så jag tycker att alla bör ta ett steg bort från telefoner och surfplattor. Använd dom med måtta så att ni inte riskerar att bli beroende. Om det känns svårt och att de sociala medierna lockar kanske ni kan testa att ta bort alla appar så att telefonen används som bara en telefon.

Vad anser ni om det här? Är det okej att använda sig av surfplattor och telefoner tillsammans med barnen? Bör man införskaffa mobilförbud på arbetsplatser? Jag vill höra vad just du har att säga om det här!