Förra fredagen drabbades oskyldiga människor av något hemskt - terror. Som alla andra fick jag upp nyheten i telefonen om att det varit skjutningar i moskéer på Nya Zeeland. Fullständigt vidrigt. På fredagar "checkar jag ut", min arbetsdag inkluderar att jag ser till att förbereda för helgen. Förr om tiden brukade jag och Hugo lämna bloggarna tomma fredag-söndag men nu för tiden ser jag till att det ska finnas något här för er även på helgen. Men kanske bara ett inlägg per dag som jag kan tidsinställa eller få upp lite snabbt. På helgen vill jag ge tid till familjen, helgerna är heliga. Jag fick snart se kommentarer som frågade varför jag inte lyft upp det hemska som skett. En kommentar jag fick: "Varför denna fråga? Jo just för att hon nämnt alla andra attentat som skett, då var hon ”nyhetskanal” som du benämner det. Men helt plötsligt så slopar hon det. Det gäller inte bara Paula men även andra influensers som är så snabba med #prayfor… men nu när det är muslimerna som drabbas och slaktas så försvann allt det som dom tidigare var så snabba med att uppdatera oss följare med. Så ne jag tkr faktiskt inte det är en onödig kommentar utan mer en fråga om varför ingen nämner något om attentatet den här gången." Jag vet inte om kommenteraren blandat ihop mig med någon annan blogg för visst skrev jag om attentatet här i Sverige 2017 men sedan har jag inte bloggat om olika terrordåd. För att påminna mig själv sökte jag bland mina inlägg men kunde inte hitta något annat (rätta mig om jag har fel!). När det hände hemma i Sverige, i Stockholm, på en gata jag ofta går på själv kändes det så nära och så läskigt. Så ofattbart att det kan ske i "trygga Sverige". När det gäller övriga världen har jag tyvärr, som många andra, vant mig vid att det sker nästan varje dag runt om på vår jord. Jag blir alltid illa till mods och ledsen över terrorbrott. Precis som när barn försvunnit eller dött. Eller föräldrar. Eller systrar och bröder. Nyheterna om hemska saker påverkar mig precis som alla andra. Ibland lyfter jag upp händelser som berör mig och vill använda mina kanaler för att hjälpa, som lilla Agnes insamling till barncancerfonden, men jag kan inte lyfta allt hemskt i världen, även om mitt hjärta brister. Förra fredagen möttes jag av den fruktansvärda nyheten och som alla andra förfasades jag. Men jag gick inte in på bloggen för att uppdatera i det. Vad finns det ens att säga? Mer än att det är hemskt. Terror i alla dess former, är avskyvärd. Oavsett om den som drabbas är vit, färgad, tillhör någon religion eller vad som helst. Det terror har gemensamt är att det drabbar oskyldiga människor, oavsett om det är på Drottninggatan eller i Nya Zeeland. Jag är ledsen för dom drabbade och jag är ledsen över att terror blivit ett så vanligt inslag i nyheterna att det inte längre förvånar. Med det sagt går mina tankar till dom som miste livet den hemska fredagen, och till dom som förlorade en förälder, ett barn, ett syskon, en vän. Vi får aldrig låta hatet segra ❤️
