Vi har ju diskuterat detta i veckorna. Jag har besvarat frågor som hur jag reagerar när andra tillrättavisar mina barn (läs HÄR) och hur mina tankar om när främlingar säger till ens barn (läs HÄR). -Under vår båtresa mellan Nynäshamn och Gotland var jag den där främlingen som tillrättavisade ett främmande barn Det var första gången för mig och jag skulle ljuga om jag skrev att det inte var läskigt. Det kändes nervöst men också nödvändigt! Situation: Vi satt på en kvällsbåt mellan kl 20-23. Det är timmar mina tjejer vanligtvis sover. Detta var en fredagskväll och vi var supertrötta efter en skol/föris/arbetsdag. Dessutom var tjejerna sjösjuka så det kändes tacksamt att dom kunde få sova och få ro från just illamåendet. Framför oss satt en pojke tillsammans med sin mamma. Han spelade på paddan och givetvis kan man göra det. Hörde när hans mamma sa ”när du har på dig hörlurarna hör du inte själv hur högt du pratar, nu får du dämpa dig”. Det säger jag ingenting om, det är ingenting man kan kräva att barn tar hänsyn till. Mitt tålamod brast en lång stund efter. Då hade han suttit och visslat en längre period. Mamman satt med egna hörlurar och det kändes där och då mer effektfullt att säga till pojken direkt och inte till mamman. ”Hej. Vad fint du visslar. Men om du tittar här bakom dig har du två kompisar som sover. Och om du tittar dig runt här i sektionen ser du fler som sover. Skulle inte du kunna spara på visslandet tills vi är framme istället?”. Jag valde mina ord väl, och det funkade! Han slutade att vissla, och jag kunde också somna. I efterhand pratade jag och min mamma om denna händelse. Jag kan bara prata för mig själv men jag kräver en visad hänsyn av mina barn på en kvällsfärja där många sover. Om dom hade fört onödigt mycket ljud eller visslat hade jag i min dialog sagt ”Se er omkring, det är många som sover”. Hade inte det funkat (det är små barn vi pratar om❣️) så hade jag flyttat på mig och barnet till t.ex. kafeterian eller barnrummet. -Hur tänker ni? Hur hade ni agerat i min situation? Om till er som faktiskt varit den där främlingen som tillrättavisat främmande barn, tyckte ni också att det kändes läskigt?
